onsdag 13 januari 2016

Det nya håret


Jag har skaffat mig en ny frisyr. Eller ny och ny, den är väl inte så värst annorlunda från det jag brukar ha, kort fram och långt bak. Skillnaden är att nu har jag rakat bort håret i pannan, rakat som i att det bara är skinn där. Tänk det är märkligt, hur kvinnor förväntas raka kroppen men inte knoppen. Jag som inte rakar kroppen borde därmed bli perfekt för knopprakning.

För er som inte känner mig så väl så är jag inte rädd för att leka med mina frisyrer. Inte det minsta faktiskt. Delvis för att det växer som ogräs och därmed behöver jag inte vara så rädd om det och så för att jag tycker att det är kul att pröva nya saker och jag är inte rädd för att sticka ut. Det gör inte så mycket om det ser helt muppigt ut, min självkänsla bygger inte på att jag måste se snygg ut jämt.


Men till och med jag, som har haft de allra mest lustiga frisyrer, kände att trots att jag tycker min nya frilla är snygg, så tar det lite emot att visa upp den för omvärlden. Främst för att kvinnor inte "ska" raka huvudet. Min sambo får vara hur kal som helst på sitt huvud, men som kvinna är det bara okej om man är svårt sjuk i t ex cancer. Att raka av en kvinna håret kan också förekomma i filmer där man av någon anledning vill kränka personen och liksom ta bort personens kvinnlighet. Är inte det här lite märkligt ändå?

Precis som med hår på resten av kroppen är tydligen dess förekomst eller avsaknad starkt kopplad till hur kvinnlig personen uppfattas. Den starka kopplingen till kvinnlighet är om något ännu mer tragisk för den enskilda cancersjuka personen som inte bara måste tampas med sin hälsa utan också fördöms till att bli av med en stark kvinnlig markör, håret. Om det bara kunde bli mer normalt att ha rakad eller delvis rakad skalle så kanske den processen skulle bli lättare?


Det här med normer, jag tycker inte alltid att det är så himla bra och den här normen, att kvinnor skall sträva efter att vara så vackra de bara kan och att kvinnligheten sitter i håret, nä det tycker jag är en dålig norm. Jag har aldrig som mål att vara så attraktiv som jag bara kan, då hade jag behållit det långa håret över hela huvudet. Nej jag trivs mycket bättre med de här androgyna framtidsfrisyrerna som jag haft de senaste åren. Och det är betydligt viktigare för mig och jag trivs mycket bättre och de är bra mycket mer funktionella än det långa håret jag hade tidigare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar