tag:blogger.com,1999:blog-60769934913731061892024-03-05T22:57:51.544-08:00SlimsAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.comBlogger21125tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-2778477862744148132016-01-13T06:08:00.001-08:002016-01-13T06:08:36.694-08:00Det nya håret<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMVVziGFl04mg2PFIWN6HOxtFerrBvBXt0f8vNkGbrTK6B93YgF1JCn63r01Ry4GzOweDeWAdGBiRCbcu-l53KbR7QXVDoNRDS4O-gJ7VltL_jUPxLPlbmPsT4Iu6Fi28IGmATkzGQk8c/s1600/DSC_0217.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMVVziGFl04mg2PFIWN6HOxtFerrBvBXt0f8vNkGbrTK6B93YgF1JCn63r01Ry4GzOweDeWAdGBiRCbcu-l53KbR7QXVDoNRDS4O-gJ7VltL_jUPxLPlbmPsT4Iu6Fi28IGmATkzGQk8c/s640/DSC_0217.JPG" width="508" /></a></div>
<br />
Jag har skaffat mig en ny frisyr. Eller ny och ny, den är väl inte så värst annorlunda från det jag brukar ha, kort fram och långt bak. Skillnaden är att nu har jag rakat bort håret i pannan, rakat som i att det bara är skinn där. Tänk det är märkligt, hur kvinnor förväntas raka kroppen men inte knoppen. Jag som inte rakar kroppen borde därmed bli perfekt för knopprakning.<br />
<br />
För er som inte känner mig så väl så är jag inte rädd för att leka med mina frisyrer. Inte det minsta faktiskt. Delvis för att det växer som ogräs och därmed behöver jag inte vara så rädd om det och så för att jag tycker att det är kul att pröva nya saker och jag är inte rädd för att sticka ut. Det gör inte så mycket om det ser helt muppigt ut, min självkänsla bygger inte på att jag måste se snygg ut jämt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglWgIhyld4jptkDFp95x7AlrGCVyYZPrtHkKFea5GV_DMMWAXD4TJtAuhhweDwMNzpwGeCwcY-b1SYKx4BSsQjIE8ZZtQzKmVFkBLWnGu1W8Q71UxnIYnpLQUvk8Dkgf9TR_1QgxZ1iEA/s1600/7fea5f430ab2562b707920df00a2c676.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglWgIhyld4jptkDFp95x7AlrGCVyYZPrtHkKFea5GV_DMMWAXD4TJtAuhhweDwMNzpwGeCwcY-b1SYKx4BSsQjIE8ZZtQzKmVFkBLWnGu1W8Q71UxnIYnpLQUvk8Dkgf9TR_1QgxZ1iEA/s640/7fea5f430ab2562b707920df00a2c676.jpg" width="636" /></a></div>
<br />
Men till och med jag, som har haft de allra mest lustiga frisyrer, kände att trots att jag tycker min nya frilla är snygg, så tar det lite emot att visa upp den för omvärlden. Främst för att kvinnor inte "ska" raka huvudet. Min sambo får vara hur kal som helst på sitt huvud, men som kvinna är det bara okej om man är svårt sjuk i t ex cancer. Att raka av en kvinna håret kan också förekomma i filmer där man av någon anledning vill kränka personen och liksom ta bort personens kvinnlighet. Är inte det här lite märkligt ändå?<br />
<br />
Precis som med hår på resten av kroppen är tydligen dess förekomst eller avsaknad starkt kopplad till hur kvinnlig personen uppfattas. Den starka kopplingen till kvinnlighet är om något ännu mer tragisk för den enskilda cancersjuka personen som inte bara måste tampas med sin hälsa utan också fördöms till att bli av med en stark kvinnlig markör, håret. Om det bara kunde bli mer normalt att ha rakad eller delvis rakad skalle så kanske den processen skulle bli lättare?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhP_Kd4OVzgNLPwZimzHPLV_LYala3Rz4nGoTrfdKi2IPfzfhtdd8GBpIepLDtiHgH85PK7_Clf4UEyDvt9oSATTR0shkwYocSw5gzSAuPNlXrnqw08HSpzWJb23jQETnJpdRQZjv64Ck/s1600/DSC_0227.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhP_Kd4OVzgNLPwZimzHPLV_LYala3Rz4nGoTrfdKi2IPfzfhtdd8GBpIepLDtiHgH85PK7_Clf4UEyDvt9oSATTR0shkwYocSw5gzSAuPNlXrnqw08HSpzWJb23jQETnJpdRQZjv64Ck/s640/DSC_0227.JPG" width="510" /></a></div>
<br />
Det här med normer, jag tycker inte alltid att det är så himla bra och den här normen, att kvinnor skall sträva efter att vara så vackra de bara kan och att kvinnligheten sitter i håret, nä det tycker jag är en dålig norm. Jag har aldrig som mål att vara så attraktiv som jag bara kan, då hade jag behållit det långa håret över hela huvudet. Nej jag trivs mycket bättre med de här androgyna framtidsfrisyrerna som jag haft de senaste åren. Och det är betydligt viktigare för mig och jag trivs mycket bättre och de är bra mycket mer funktionella än det långa håret jag hade tidigare.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-91734630815470849272016-01-08T10:53:00.001-08:002016-01-08T10:53:20.355-08:00Drömmar om nya äventyr<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoSfCiAsG_dgZUJ-8xs6hyBnwOkvVpmIcd0HmG5DVP8yJ6VGElm86OIZRUfbWPO71HB1I4qatj-h9gABj2Ke_A64AgRbAImyDZFqyEs1hVY6mnz3DKyZO6D93aywDIAb3B0_z8Ts751n4/s1600/DSC_000009.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoSfCiAsG_dgZUJ-8xs6hyBnwOkvVpmIcd0HmG5DVP8yJ6VGElm86OIZRUfbWPO71HB1I4qatj-h9gABj2Ke_A64AgRbAImyDZFqyEs1hVY6mnz3DKyZO6D93aywDIAb3B0_z8Ts751n4/s640/DSC_000009.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Min kropp och jag har ganska olika åsikter om hur vårt gemensamma liv skall spenderas, det är bara att inse fakta. Jag anser att livet bör levas i Lars Monsen-anda, där varje dag är ett nytt äventyr som bör spenderas på någon otillgänglig plats där mobiltäckningen är urkass, men omgivningen full av desto fler upplevelser. Min kropp å andra sidan tycker att ett äventyr närmast kan beskrivas som resan från gungstolen till pensionärshemmets fikabord, för att därefter återuppta projektet att sticka fula julklappar till barnbarnen. Det är därför ganska uppenbart att det uppstår vissa... "konflikter" när det väl kommer till vad som faktiskt skall ske.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiedFo5qd9FTqZFTkIT0W2hnj3LZfL9JXZ30VBWcLMSYxtkt9wHC_fsPRiI3DTUbpCuZGqq4L4L1p2XMTSgj7o19W9IVkLr5SVjrpevZYVm8eG3RslMTN-PI77QmmSPs9NVhDuuKyw65xQ/s1600/DSC_0032.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiedFo5qd9FTqZFTkIT0W2hnj3LZfL9JXZ30VBWcLMSYxtkt9wHC_fsPRiI3DTUbpCuZGqq4L4L1p2XMTSgj7o19W9IVkLr5SVjrpevZYVm8eG3RslMTN-PI77QmmSPs9NVhDuuKyw65xQ/s640/DSC_0032.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Kortfattat så är det min endometrios som gör att jag lite då och då behöver akut sjukvård i kombination med en sömnstörning, som gör att jag knappt har någon energi. Ja, jag har klagat hos päronen ang de anmärkningsvärt dåliga generna och nej, det gick inte att byta kropp. Jag gör även det jag kan för att trotsa de dåliga förutsättningarna och försöker komma ut ändå. I somras hade jag och sambon en fantastisk sommar, med flera fina vandringsäventyr.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_iAtL4LOeaOD8_AijibYvhE3z85JySBzId7meD0hnAV5GtlVI3R9hKwAjzmpJZyLFkzrmQw3o8cvEflXVrYkRhr63WQ06h7rwnzCJ2UquDP2f6M_DsKzmkjksRUqoKoDSQTjArSUbIbY/s1600/DSC_0060.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_iAtL4LOeaOD8_AijibYvhE3z85JySBzId7meD0hnAV5GtlVI3R9hKwAjzmpJZyLFkzrmQw3o8cvEflXVrYkRhr63WQ06h7rwnzCJ2UquDP2f6M_DsKzmkjksRUqoKoDSQTjArSUbIbY/s640/DSC_0060.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Såhär när man ligger lite i ide är det därför helt optimalt att drömma om framtida äventyr, dom jag skall genomföra när kroppen är bättre igen. När det kommer till idéer så har jag många. Vi vill tillbaka till Vindelfjällen igen, vi har även tittat på norra Finland och såklart Norge. Men ett äventyr som jag drömt om i flera år är att vandra Gröna Bandet. Det innebär att man vandrar sträckan mellan Grövelsjön och Treriksröset åt valfritt håll. Det blir ju av naturliga skäl så att man gör det på sommaren och det är därför det kallas det Gröna Bandet. Tar man sig sträckan på vintern blir det istället det Vita Bandet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAvKrJt_nYBktBINlfQ8-69x1V2WG7DaQClV3rjIna4ocLYq2MAmQezAMMe7E4vn-T5dSCLXTibeAdAESI8HzBRdcNX5hMG9Q34BvUTy4j73Ekh41Quv-NKSq4ap_r4tkzQ2n_VevX95g/s1600/DSC_0098.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAvKrJt_nYBktBINlfQ8-69x1V2WG7DaQClV3rjIna4ocLYq2MAmQezAMMe7E4vn-T5dSCLXTibeAdAESI8HzBRdcNX5hMG9Q34BvUTy4j73Ekh41Quv-NKSq4ap_r4tkzQ2n_VevX95g/s640/DSC_0098.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Jag har i flera år tänkt att det är med Bessa detta skall bli av, men det är bara att inse att när jag absolut tidigast kan genomföra detta, vilket är sommaren 2017, så är hon lite för gammal för att bära den mängd jag skulle behöva att hon bar. Det hade varit kul att gå med just Bessa, då hennes bror Birk vandrade den sträckan med Bessas uppfödare Håkan Nisula för några år sedan. Nej, det får bli med min galna hund Loppan. Hon är en liten arbetsmyra så det blir nog hur bra som helst.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbUSVOnXOTYvzoKrTifst8_JnP5LWjubpi9-SXYMXNbOveqC2HgMuGgf68QEeJfH1iPCtcmBH_gpVkSoRpM8p1ddx0fvrwIA0ulhyriAyS8I3nd03pbE63QXm255oFY5SVny9YfXuwDcg/s1600/DSC_0121.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbUSVOnXOTYvzoKrTifst8_JnP5LWjubpi9-SXYMXNbOveqC2HgMuGgf68QEeJfH1iPCtcmBH_gpVkSoRpM8p1ddx0fvrwIA0ulhyriAyS8I3nd03pbE63QXm255oFY5SVny9YfXuwDcg/s640/DSC_0121.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Därför spenderas nu tankarna på hur mycket mat Loppan kan tänkas behöva ha, matdepåer och annat praktiskt och jag drömmer mig bort till dagar i fjäll tillsammans med min bästa vän. Jag fascineras av längre turer, där man kommer över den där spärren som erfarna äventyrare talar om. Den där man inte längre plågas av ryggsäckens tyngd utan kommer in i vandrandet och bara kan fortsätta hur länge som helst.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjneHWavRz71Y6VTKIFjDMJRk3QT9rJQDWQDOibv9y6i6mgfixqSO6yro87BATTv97y-5Wy9NZMN5ODAsg9Fab4b0pstBV3BYGYRRVNz9icok2NlOA1tBKTXekCQng8Kf429bGNXQKWFP4/s1600/DSC_0109.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjneHWavRz71Y6VTKIFjDMJRk3QT9rJQDWQDOibv9y6i6mgfixqSO6yro87BATTv97y-5Wy9NZMN5ODAsg9Fab4b0pstBV3BYGYRRVNz9icok2NlOA1tBKTXekCQng8Kf429bGNXQKWFP4/s640/DSC_0109.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
För mig handlar det mycket om den mentala biten. Att orka och inte falla för frestelsen att åka hem, jag har tyvärr är en ganska stor hemlängtan som jag tampas med. Det i sig bygger på en osäkerhet, där jag i många år har kämpat med min parasomni, som gör att nätterna kan vara ganska otäcka emellanåt vilket har gjort att jag dragit mig för att sova borta i hela mitt vuxna liv. Rädslan för att få ont av endometriosen och den utsatthet som det försätter mig i om det skulle hända på fjället, är också något som utmanar mig och som jag behöver övervinna.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGFnZrOgu6mFNFX-mWqSDgtxoT92QyHxTctES_MZWvBlEVUukZASmYl-BjreZTsm7KrU0xYoYRg20s-wwdSmIP2jD1bGlU4jl81QSbt_6RY6hVdkWohG-E6vVnv20GfJYjgTDg4CQaPJ0/s1600/DSC_0127.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGFnZrOgu6mFNFX-mWqSDgtxoT92QyHxTctES_MZWvBlEVUukZASmYl-BjreZTsm7KrU0xYoYRg20s-wwdSmIP2jD1bGlU4jl81QSbt_6RY6hVdkWohG-E6vVnv20GfJYjgTDg4CQaPJ0/s640/DSC_0127.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Men för mig är livet till för att övervinna sina rädslor, utmana sig själv och ständigt växa och omformas. Och för mig är 2-3 månader till fjälls det ultimata sättet att lära mig att känslor och tankar inte är något som skall begränsa mig. Att kroppen ibland sätter gränser kan jag acceptera, även om jag gärna tenderar att tänja även på de begränsningarna. Men att inte göra saker för att man är rädd, dessutom helt obefogat, nä det tänker jag inte acceptera.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIkCWDCFJAqMsyU5of-QJvmeHNnMymagr3macWezrFfOcxjH26yOWfjttZx1eKC8CHPq1rkeCyUeql7cvr7sDxusAZReQXNTOupT2YirqBuO_t02zNMuZgAtKwMmPfKylTPPYfrck3QFo/s1600/DSC_0136.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIkCWDCFJAqMsyU5of-QJvmeHNnMymagr3macWezrFfOcxjH26yOWfjttZx1eKC8CHPq1rkeCyUeql7cvr7sDxusAZReQXNTOupT2YirqBuO_t02zNMuZgAtKwMmPfKylTPPYfrck3QFo/s640/DSC_0136.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Men sen finns det ju andra äventyr också. De som finns i mitt huvud och består av planer och idéer på nya hantverksprojekt, där en idé föds i huvudet men sedan försvinner medan andra får växa och till slut bli något verkligt. Jag har ju precis avslutat koftan, men det ligger iallafall ett par tre nya tröjprojekt och gror. Jag är väldigt sugen på att sticka en Delsbo-tröja fast i andra färger, typ grått och gult, nämen vilken överraskning! ;)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUm6pqnw4X0v6v-WXaCY4Xb66uATLoC1d-_iTtTZDnmJvbz9llScxExR80xX645BiXLEZSMwb0KiuO0_W414DA6eOtgZkjGAXGvKg1d7ARkflfMtTAvfxuIc5YEJYQOA0mjyuCpPFhqxw/s1600/DSC_0186.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUm6pqnw4X0v6v-WXaCY4Xb66uATLoC1d-_iTtTZDnmJvbz9llScxExR80xX645BiXLEZSMwb0KiuO0_W414DA6eOtgZkjGAXGvKg1d7ARkflfMtTAvfxuIc5YEJYQOA0mjyuCpPFhqxw/s640/DSC_0186.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Sen har jag en del strumpprojekt som skall ta vid snart. Som de ovan påbörjade i Drops Fabel. Jag har även tänkt sticka ett par knähöga <a href="http://www.ravelry.com/patterns/library/hermiones-everyday-socks">hermiones everyday socks</a> i gult, enfärgat Drops Fabel. Planen är att byta ut alla mina köpestrumpor mot hemmagjorda. Det finns även planer på en födelsedagsstickning till min pappa och Sandnes Alpakka Ull är inköpt för det ändamålet. Sen råkade jag köpa hem lite Plötulopi så det får ju bli någonting också, förmodligen en tröja. Jag vill även sticka en kofta till i samma modell som den jag precis avslutat. Och huvudbonader skulle jag behöva, måste bara fundera lite mer på hur jag vill ha dem. Härligt, fler äventyr att planera... Måtte jag leva ett långt och friskt liv så jag hinner med allt jag drömmer om.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjc9VvbWGBev83yMcuYmGwNR8c2LtBr64-R49y1aPKjV3tK-M5m79V3c0qLJDyvzdaQd4JXE5Z5zIikkmBDJ1yaBabR1zeZEmTbj4nyrsWV8amTSzVU8iejyxdX-T2wA4lX_W-giVBjwSc/s1600/DSC_0134.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjc9VvbWGBev83yMcuYmGwNR8c2LtBr64-R49y1aPKjV3tK-M5m79V3c0qLJDyvzdaQd4JXE5Z5zIikkmBDJ1yaBabR1zeZEmTbj4nyrsWV8amTSzVU8iejyxdX-T2wA4lX_W-giVBjwSc/s640/DSC_0134.JPG" width="640" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-84959800055267386482016-01-08T07:44:00.001-08:002016-01-08T07:44:45.566-08:00Första koftan klar!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwWu_ogtDWnFd60kS83ftiB00oLV_wM4ESDkjZ1eJAyO-0d91DNxRmzHNXhMEHWdrOkS13ttJZlj9WhQz2dt6HlH8yjPB4BzS6vohK-uykThmx5d0qUG3jJm7nIAltrmAB2wLSDAA6Y5c/s1600/DSC_0152.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwWu_ogtDWnFd60kS83ftiB00oLV_wM4ESDkjZ1eJAyO-0d91DNxRmzHNXhMEHWdrOkS13ttJZlj9WhQz2dt6HlH8yjPB4BzS6vohK-uykThmx5d0qUG3jJm7nIAltrmAB2wLSDAA6Y5c/s640/DSC_0152.JPG" width="548" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Så blev då min första kofta klar, efter några veckors intensivt stickande. Det är betydligt snabbare än mina tidigare spedetröjor, som tog flera månader att bli klara pga tappat intresse någonstans där i mitten av stickningen. Mitt flow är minst sagt bra nu, möjligtvis beror det på att jag inte riktigt har energi till att göra så mycket annat.<br />
<br />
Koftan är stickad utan mönster, men med ett par bilder som förlagor. Originalkoftan är stickad av Elin Kindberg och det är också ifrån hennes <a href="http://kindbergskan.weebly.com/">hemsida</a> jag hämtat bilderna jag haft som inspiration. Ta gärna en titta där, Elin är en fantastiskt duktig väverska bland annat! I det <a href="http://miaagren.blogspot.se/2015/12/forsta-koftan.html">här</a> blogginlägget finns Elins kofta på bild.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDJnDntuApKWG4l-kotpCsXRuNC4K9Ny6uqXXYOdBLeJwIqgoSIWsitdnNeOdpiQz9mTB_opdf8n9U6aK32W6T5u9KQXpgryfAUQq8E1eR8XdQYi7-VdH1db0xWinRQUDrKcGwbzgVTmk/s1600/DSC_0168.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDJnDntuApKWG4l-kotpCsXRuNC4K9Ny6uqXXYOdBLeJwIqgoSIWsitdnNeOdpiQz9mTB_opdf8n9U6aK32W6T5u9KQXpgryfAUQq8E1eR8XdQYi7-VdH1db0xWinRQUDrKcGwbzgVTmk/s640/DSC_0168.JPG" width="510" /></a></div>
<br />
Garnet jag använt är ett tvåtrådigt ullgarn från Yllet, på den tiden affären ännu fanns kvar. Jag har kollat på sortimentet idag och det verkar inte som att samma dimension finns kvar längre. Mitt garn går på 300 m/ hg och nuvarande Extra 2 ligger på 200 m /hg. Jag hade gott kunnat ha garnet dubbelt, det hade nog blivit snyggare, men jag var osäker på om det skulle räcka. Det har gått åt ungefär 2,5 hg totalt till koftan, men då är den ju ganska kort och vänster ärm är ju i stumplängd.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVCLWJCuYXxm57QH7-Iz4JTkEFq_binDQV1XDyC0Hp9t3dCRV1mn4OZcJgDuh4omitgAPVIKzU_wl-gTnDMKGMLUZhm96UYUsZyr3j8gZmt5_E6zE5K8qU3qCD5KKQBzFe6pKxpSMcr7c/s1600/DSC_0158.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVCLWJCuYXxm57QH7-Iz4JTkEFq_binDQV1XDyC0Hp9t3dCRV1mn4OZcJgDuh4omitgAPVIKzU_wl-gTnDMKGMLUZhm96UYUsZyr3j8gZmt5_E6zE5K8qU3qCD5KKQBzFe6pKxpSMcr7c/s640/DSC_0158.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Jag gillar plagg som är ganska tjocka och stabbiga så att använda stickor nr 3 till resår och min favorit nr 3,5 till slätstickningen, var nog åt det lite för stora hållet. Den kunde gott ha varit lite stabbigare. Jag skyller på att när jag stickade provlappen på strumpstickorna så blev det stabbigare än det sen visade sig bli när jag hade rundstickor på själva plagget. En lärdom till framtiden, helt klart.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3mdW6tFRloV57NKCOz2x8VI_vKa0ab0MJie8XaIcZFDA4xawf2CI_0AEuLl-lnysTI14Jo0x6_XcdTO_9wQVk098Fxohr9iuuUMBRb-t_2BR8p25hX0jLrCYS30JAviwgUChJ6r2sfSY/s1600/DSC_0151.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3mdW6tFRloV57NKCOz2x8VI_vKa0ab0MJie8XaIcZFDA4xawf2CI_0AEuLl-lnysTI14Jo0x6_XcdTO_9wQVk098Fxohr9iuuUMBRb-t_2BR8p25hX0jLrCYS30JAviwgUChJ6r2sfSY/s640/DSC_0151.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Det är första gången jag stickar raglan och jag körde helt enkelt på att ta in för raglansömmen på vartannat varv, ett tips jag hittade på den här <a href="http://www.visalisa.se/2014/01/att-improvisera-uppifran.html">sidan</a> över hur man improviserar en kofta. Nu stickade jag inte uppifrån och ner, men det är ju bara att vända på det i huvudet så blir det rätt. I och med att jag stickade koftan öppen redan från början så blev intagningarna på alla räta varv. Jag fick ta in även på ärm och bakstycke och några maskor på framstyckena under tidens gång, vilka spreds ut där jag tyckte det var lämpligt. Detta berodde delvis på att koftan blev lite större över kroppen än jag tänkt, min beräkning vad gällde sticktätheten stämde ju inte, som nämnts ovan. Men jag litar alltid mer på min magkänsla än på siffror och uträkningar och därmed var det inte ett problem som inte kunde fixas till.<br />
<br />
Jag skall även till nästa kofta maska av några fler maskor under ärmen, då det blev ganska trångt att komma runt ärmkullen de första varven. Och nästa gång skall jag absolut sticka koftan hel och sen klippa upp den. Jag är inget fan av att sticka aviga maskor och jag tror även att det kan ha varit det som gjorde koftan mindre stabbig, då jag i vanliga fall spänner tråden ganska hårt och det är svårare på aviga varv. Det här är en koftmodell jag absolut kommer sticka igen, fast i tjockare garn och ljusare färg så flätorna syns bättre.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs3lkPKZtTM8cRawbwZYY9kkavcaXJowbq4O5IlRgk_uNh5pp0ubxvQ5vdu-r4mjXIR-ayU-a9MrFiQRbjz60I2AmRYdITwMrt-F4AxUGFiTBeeR0UNQEByUYr20m67rL_EAQ6EYQtc0U/s1600/DSC_0180.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs3lkPKZtTM8cRawbwZYY9kkavcaXJowbq4O5IlRgk_uNh5pp0ubxvQ5vdu-r4mjXIR-ayU-a9MrFiQRbjz60I2AmRYdITwMrt-F4AxUGFiTBeeR0UNQEByUYr20m67rL_EAQ6EYQtc0U/s640/DSC_0180.JPG" width="554" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-62953028288207425402015-12-31T05:43:00.001-08:002015-12-31T05:43:52.907-08:00Ensamtid<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2lMgeREAaxOeovLpig2IfUPlF8eOXT1jr9T0PU-vyOvtC7ESIk1NbZD57w19Z_LZ3aWMUSE1RIwVye4DjLB2a0nJc-UcqlhwhqQYVC6gdSC2CGqbIxmUWeHB5jQf00_jfVm6N4Ofiai0/s1600/DSC_0070.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2lMgeREAaxOeovLpig2IfUPlF8eOXT1jr9T0PU-vyOvtC7ESIk1NbZD57w19Z_LZ3aWMUSE1RIwVye4DjLB2a0nJc-UcqlhwhqQYVC6gdSC2CGqbIxmUWeHB5jQf00_jfVm6N4Ofiai0/s640/DSC_0070.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Bessa är min första hund och i perioder har hon också varit min enda hund. Sen Loppan kom till mig har mycket tid gått åt till att hantera Loppan och alla hennes tramsheter och snälla Bessa hamnar lätt i skymundan. Hon ställer aldrig till med problem och sköter sig ofta exemplariskt, som det snälla storasyskonet som glöms bort. Därför är ensamtiden med Bessa viktig för oss båda. När jag inte orkar med att bli frustrerad på Loppan så rymmer jag och Bessa till skogs och bara har det skönt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_s__uLQInFtJIa8tTJ_rqdvViFGoGNE7LpKRNrcWIA1FdZeX7zlRJC96RH1W6cJJjtIhYsjfMbGO0ZlCT3c65Mv61JEsreKgUZkIfXEutgwddSkYT9ddde08MPCSwdDfnoc_Wjgckiao/s1600/DSC_0012.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_s__uLQInFtJIa8tTJ_rqdvViFGoGNE7LpKRNrcWIA1FdZeX7zlRJC96RH1W6cJJjtIhYsjfMbGO0ZlCT3c65Mv61JEsreKgUZkIfXEutgwddSkYT9ddde08MPCSwdDfnoc_Wjgckiao/s640/DSC_0012.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Som den snart 9 år gamla tant Bessa är så har hon för längesedan lagt bort olater, även om hon i hjärtat är som en pigg tvååring. Och en mycket uppskattad egenskap är att hon kan gå lös, om jag har lite koll på eventuella djur och har gott godis med mig. På den här turen var hon duktig och gick lös hela turen och det är som himmelriket när man i vanliga fall slits hit och dit efter Loppan som bara vill lukta på allt i hela världen, helst samtidigt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLoz9hwmboGF_LHQmpGt7WlXCJHWvKbg-IiiwABbcde-fcd6OLd-idIoIS-hRctXI5SdCplRj6k-Onyrrt-w1jdbutTG5Gxj5xWcjwSihdkO5aoEKNJlH6nAgPi6AazgoAOq6xTpw7cn8/s1600/DSC_0021.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLoz9hwmboGF_LHQmpGt7WlXCJHWvKbg-IiiwABbcde-fcd6OLd-idIoIS-hRctXI5SdCplRj6k-Onyrrt-w1jdbutTG5Gxj5xWcjwSihdkO5aoEKNJlH6nAgPi6AazgoAOq6xTpw7cn8/s640/DSC_0021.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Vi vandrade i skogen, på en stig vi aldrig följt förut. I snön syntes spår efter några få vandrare som gått där före oss. Annars var skogen mest vår och en och annan hackspett. Vi hittade krokiga ekar och släta stenar och en och annan liten frusen bäck.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi67H-lfXjrcYoGd4mM-zA87cpS7xs4cY2Kzr4hLo5hiirExl87HeJE0wzfG7z8TGEwPoHMc9f1lt9WB5lRTZ7wtShl_I7HyEV2rfy0UKCZaAuxzTqjznN-p7aSjb6lJJFlzHH2ZvHb05w/s1600/DSC_0036.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi67H-lfXjrcYoGd4mM-zA87cpS7xs4cY2Kzr4hLo5hiirExl87HeJE0wzfG7z8TGEwPoHMc9f1lt9WB5lRTZ7wtShl_I7HyEV2rfy0UKCZaAuxzTqjznN-p7aSjb6lJJFlzHH2ZvHb05w/s640/DSC_0036.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Det finns inget bättre sällskap i skogen än en gammal trogen vän, som man delat livet med. Bessa har funnits där i stort sett hela mitt vuxna liv. Hon har flyttat med mig flera gånger, sett människor och hundar komma och gå. Hon har tröstat mig i de stunder jag fallit och gråtit ögonen ur mig och värmt mina fötter om kvällen när vi delat säng. Vi har upptäckt fjällen tillsammans, utforskat skogarna och plockat oändligt med blåbär och svamp. Bessa har letat upp massor av döda och levande djur, vi har sprungit genom tät granskog efter skällande rådjur och smugit på älgar som legat och haft middagsvila. Bessa känner mig rakt igenom och vet oftast vad jag menar bara genom att läsa mitt kroppsspråk. Hon har rest med mig genom landet och hon älskar att åka tåg. Den dagen hon lämnar mig kommer världen att rämna, innan den åter byggs upp och blir en annan värld.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5ok_C2_MdmfI0SqBrUW2bswgCVs8CFIhwhMGMn-UpGXr4wB8om-QYQ4yG1gvIrvFVfUjwu8o6zr3ggr1Hotm1A18BlTUkstHGQ4UWs8ip_jqSpVhwthh55kZ1eeNNsAkV3GA7DCUVenw/s1600/DSC_0020.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5ok_C2_MdmfI0SqBrUW2bswgCVs8CFIhwhMGMn-UpGXr4wB8om-QYQ4yG1gvIrvFVfUjwu8o6zr3ggr1Hotm1A18BlTUkstHGQ4UWs8ip_jqSpVhwthh55kZ1eeNNsAkV3GA7DCUVenw/s640/DSC_0020.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Men ännu har vi tid kvar och dessa dagar av ensamtid blir som återblickar till de dagar då vi bara hade varandra. Ingen sambo och ingen flock. Vi är lyckligare nu, både jag och Bessa också skulle jag tro. Nu har hon andra hundar att leka med när hon känner för det och hon har i alla år varit den som tagit hand om de nya, unga hundarna i flocken. Hon tog sig an Loppan och gav henne en trygghet att bygga på. Det är den rollen hon har haft de senaste åren Bessa, den som har omsorg om de andra i flocken. Alla har de olika roller och uppgifter och trots att Bessa är äldst har hon aldrig velat ha rollen som flockledare. Hon uppskattade så när Buffa levde och innehade den rollen. Idag står den platsen fortfarande vakant, men det går bra ändå. De samarbetar som grupp och inväntar den dagen då Loppan eller Tekla växer upp och tar på sig rollen som ledare. En fullt fungerade flock som visar att ingen roll är viktigare än någon annan, det är tillsammans de är funktionella.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk44ngilYtJQ0mhkqm3gWpg2Q2jK9rhpobA0rqHSNh6EC6Vt6aved86mF1ycm55X17pjRV416tgNkpnGcUTCPcTQQPWobz5PDVgZISSwu-fgDWrk68M_K5J2RauIHK_Yf1gJR_p3RCgek/s1600/DSC_0028.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk44ngilYtJQ0mhkqm3gWpg2Q2jK9rhpobA0rqHSNh6EC6Vt6aved86mF1ycm55X17pjRV416tgNkpnGcUTCPcTQQPWobz5PDVgZISSwu-fgDWrk68M_K5J2RauIHK_Yf1gJR_p3RCgek/s640/DSC_0028.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
På det viset är djuren klokare och visare än vad vi människor ofta är. De verkar förstå betydelsen av de olika individernas styrkor och att man måste samarbeta. Ingen kan vara viktigast, då faller hela strukturen. Alla göra det dom är bra på. Bessa står för omvårdnad, Larsson är vägvisaren och stigfinnaren. Pixi sköter det yttre försvaret. Tekla är bara en unghund och har ännu inte funnit sig roll, men hon är en hund som gärna vill bestämma. De andra har överseende med henne för att hon är ung och dum.<br />
<br />
Loppan är än så länge pajasen och lekskaparen, den som åt ena sidan binder ihop flocken genom att det har kul ihop, men ännu inte har funnit sin permanenta plats i flocken. Loppan har en inre osäkerhet i sig, som inte alltid kan förhålla sig mellan hennes egna behov och flockens behov. Hennes rädsla att förlora mig och andra saker som hon håller kär gör att hon ibland slåss med de andra hundarna. Jag hoppas hennes inre trygghet skall växa med tiden och att hon förstår att hon inte förlorar saker bara för att hon delar på dom med andra. Hon har en längre resa att företa än de andra hundarna, kanske för att hon kom till mig som omplaceringshund och därmed har separationer bakom sig.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVi4ZyiKY8lh8G22_4w1vmS25LEe-AcC5zulUJ2Jwrw6tQ4QZl965yq-nZcxVYlmQ2pFOjE1fxWHXPA9tSC_dArx-RSgS7a8qd8gwDlMMoyia9UUdJss8nMaHeM7fB-XS6NBtw9UKO6Rw/s1600/DSC_0049.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVi4ZyiKY8lh8G22_4w1vmS25LEe-AcC5zulUJ2Jwrw6tQ4QZl965yq-nZcxVYlmQ2pFOjE1fxWHXPA9tSC_dArx-RSgS7a8qd8gwDlMMoyia9UUdJss8nMaHeM7fB-XS6NBtw9UKO6Rw/s640/DSC_0049.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Efter flera år med hundar i mitt liv så är det uppenbart att deras sinnevärld och upplevelser är lika komplexa och avancerade som det vi upplever, även om de inte alltid fungerar likadant som vi. När Bessa kom till mig kunde och visste jag ingenting och hon fick lära upp mig till att bli en bra musse åt henne. Hon och de andra hundarna lär mig fortfarande, varje dag, och har ett oändligt tålamod med mig. Deras kärlek är så annorlunda från oss människor, som värderar saker i hur och vad vi kan få ut av det. Likväl är deras kärlek något jag måste förtjäna, det går inte att behandla dom respektlöst och tro att de inte skall påverkas av det. Skillnaden är väl kanske att de ger nya chanser om och om igen.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZI8r6PHOSoDVOAXhgiES3FxphqPTRSKMrkcXQGV5EgHefeEz0AcBBuxw_WMPgFFTVZxJTsVw1A_FQaChNdoc0j2Kf_PV_gzb_DHXiCipW-xcPYyPOTzk6zALnnCRoR5rySgn8PcgUNTU/s1600/DSC_0056.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZI8r6PHOSoDVOAXhgiES3FxphqPTRSKMrkcXQGV5EgHefeEz0AcBBuxw_WMPgFFTVZxJTsVw1A_FQaChNdoc0j2Kf_PV_gzb_DHXiCipW-xcPYyPOTzk6zALnnCRoR5rySgn8PcgUNTU/s640/DSC_0056.JPG" width="640" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-90918476918633617112015-12-31T04:50:00.001-08:002015-12-31T04:50:52.034-08:00Julklappsgarnerna<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIXBQDDJ1Vr4cvMBn0WV5rWAGTsBEGve-UebJd9gb9gwt-ErHuQEqGIWyc_H6hUTIhZyygs84U2TQKYVBG9Xf-W0H-3zDtXHBmwmkz1i4E1BXgGsQokCTHRj7Z-hf1bBEysnN6MfxrYxE/s1600/DSC_0083.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIXBQDDJ1Vr4cvMBn0WV5rWAGTsBEGve-UebJd9gb9gwt-ErHuQEqGIWyc_H6hUTIhZyygs84U2TQKYVBG9Xf-W0H-3zDtXHBmwmkz1i4E1BXgGsQokCTHRj7Z-hf1bBEysnN6MfxrYxE/s640/DSC_0083.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Av mina kära föräldrar fick jag i julklapp ett presentkort på Yll och Tyll, vilket såklart genererade en omedelbar resa till butiken. Det är fantastiskt att gå runt där och veta att man har en peng att spendera, som inte måste vägas av mot samvetet och den snålt tilltagna garnbudgeten. Efter att ha dreglat lite över gradientgarnerna så valde jag ändå att bekanta mig med Rauma Finullsgarn, som jag aldrig har stickat med förut. Jag har storslagna planer på att provsticka en Delsbo-tröja i färgerna ovan. Får se om det fungerar när jag gör en provlapp senare i år.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjP_jwc4uL_ceG12U1eR_zyKLCL-puM16G9S0jwVmv_k3TjrZ-ZMSheQ4lMnIDayPFf48SBVwWgHvgapW-yyKfs6N-IfoQGySzkigSWt-Sfhnb5bzD-vMMDaBX2WWX0ZMZQDfxYnJPw_iA/s1600/DSC_0087.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjP_jwc4uL_ceG12U1eR_zyKLCL-puM16G9S0jwVmv_k3TjrZ-ZMSheQ4lMnIDayPFf48SBVwWgHvgapW-yyKfs6N-IfoQGySzkigSWt-Sfhnb5bzD-vMMDaBX2WWX0ZMZQDfxYnJPw_iA/s640/DSC_0087.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Jag köpte även på mig fyra nystan Fabel för att göra coola randiga strumpor framöver. Också ett helt nytt garn för mig, men efter att ha tittat på många bilder av fina randiga strumpor så känner jag mig sugen på att ge mig på detta projekt. I synnerhet som jag bara har ett par stickade strumpor just nu och de använder jag varje dag.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUMOtYWdyhyphenhyphengsqeOuE8_gbSryz867CcS1PoUU0ldbJEFaiO-hTGZaXnHFv4lex1QYUZ1ArCBNaJfl5rlHaO8sxeJoFkk02ikWleEWac55U7KFGczvQ5_ZGFusJVkNAGfawR5g0SSFIo8E/s1600/DSC_0088.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUMOtYWdyhyphenhyphengsqeOuE8_gbSryz867CcS1PoUU0ldbJEFaiO-hTGZaXnHFv4lex1QYUZ1ArCBNaJfl5rlHaO8sxeJoFkk02ikWleEWac55U7KFGczvQ5_ZGFusJVkNAGfawR5g0SSFIo8E/s640/DSC_0088.JPG" width="554" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-56964547615985060602015-12-31T04:16:00.000-08:002015-12-31T04:16:07.205-08:00Första koftan<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1DkRNOgTSeb6t13Pw1smJo1ZXCNK_v3427de45hUWpm7thDL5lzoruazy-1zdJKpTBeaYxnP4ORo4O3f3reVoF2CHXWDgQHJDwwv2ZmFVuuJrw1mcdCtTf_QaBXYoXc2hwAlXg8nvPtM/s1600/DSC_0082.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1DkRNOgTSeb6t13Pw1smJo1ZXCNK_v3427de45hUWpm7thDL5lzoruazy-1zdJKpTBeaYxnP4ORo4O3f3reVoF2CHXWDgQHJDwwv2ZmFVuuJrw1mcdCtTf_QaBXYoXc2hwAlXg8nvPtM/s640/DSC_0082.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Jag har nyligen avslutat ett par projekt och kunde därmed påbörja ett nytt projekt, vilket är en kofta som legat och väntat ett tag. Garnet är Yllets Ullgarn Extra 2 som jag inhandlade när jag bodde på ön för några år sedan. Det har än så länge bara blivit ett par sockor av dem, men nu var det dags att beta av lite av garnstashen. Jag har precis fått utöka min garnförvaring med ytterligare en kista, så det kanske kan vara lämpligt att ta av det jag har hemma, känner jag spontant.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN4a_J0TjljPjyhW3i5GVB20eMTt0x8jPtl3ykwua9AOa0ZNjkJhcBTxlbj9Bwo0lcWhSPXG24iP2o1F3SlGqVLUdHWh99wl_vElzmyoPnVGGg9A2A0cxm5TTMEFytDPX_qg853Ek_htc/s1600/1012044_551319351632410_1227789220_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN4a_J0TjljPjyhW3i5GVB20eMTt0x8jPtl3ykwua9AOa0ZNjkJhcBTxlbj9Bwo0lcWhSPXG24iP2o1F3SlGqVLUdHWh99wl_vElzmyoPnVGGg9A2A0cxm5TTMEFytDPX_qg853Ek_htc/s640/1012044_551319351632410_1227789220_n.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Inspirationen är hämtad från koftan ovan, som är en kofta Elin Kindberg stickat upp och det är också på hennes <a href="http://kindbergskan.weebly.com/">hemsida</a> som bilden är hämtad ifrån. Jag har utgått från bilderna på Elins kofta och även använt mig av ett annat random raglanmönster, för att få en uppfattning om hur man ungefär stickar ett raglanok. Sen har jag utgått från min egen sticktäthet och som vanligt skapat en kofta efter min egen kropp. Jag hade gott kunnat använda garnet dubbelt, men jag var osäker på om det skulle räcka och en lite tunnare kofta är jag ändå i behov av så det får bli bra. Snart är första ärmen klar och den andra kommer gå fort och sen blir det kul att se hur det här med raglan fungerar.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-62190158170536006522015-12-28T15:57:00.000-08:002015-12-28T15:57:34.386-08:00Skogen<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcZeTpzcQQ6UT-n4CHqqWnVPhRsjjuo9OowY1C9nTm9SSsAzsZe9hniO3U9LK7I4Lwl4NsRtbCULMpRni18OL1kaD8-JSUbf7poXvW_yJFnfNIUTWs0VsJJF6S9Y1hTYX6ki6IZ1OYdLc/s1600/DSC_0154.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcZeTpzcQQ6UT-n4CHqqWnVPhRsjjuo9OowY1C9nTm9SSsAzsZe9hniO3U9LK7I4Lwl4NsRtbCULMpRni18OL1kaD8-JSUbf7poXvW_yJFnfNIUTWs0VsJJF6S9Y1hTYX6ki6IZ1OYdLc/s640/DSC_0154.JPG" width="640" /></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
Idag behövde jag få vara ensam. Tröttheten i min kropp gör mig snar och lättirriterad vilket lätt går ut över hundarna. I synnerhet en dag som denna då snön har kommit och hundarna blir som galna av att marken är full av glass. Så när Kaj tog ut och körde med flocken så smet jag till skogs. Det hade börjat mörkna och inom kort var skiftet mellan dag och natt kommen, tiden då skogen går från att vara människornas till att tillhöra de väsen som lever där.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikOnBpRV08J1YhwIFSEkY0Wm9-61l5Ay-pBbqYgOZPlXp6ueIQoQpt5PYGoXrzSEkfobrjgd6TVARfyC79nSTWGGixHlk4KjoFo4y7VNx7H0eGW27MTbiY0d9AUQI_gPO3yh4vBromKo8/s1600/DSC_0087.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikOnBpRV08J1YhwIFSEkY0Wm9-61l5Ay-pBbqYgOZPlXp6ueIQoQpt5PYGoXrzSEkfobrjgd6TVARfyC79nSTWGGixHlk4KjoFo4y7VNx7H0eGW27MTbiY0d9AUQI_gPO3yh4vBromKo8/s640/DSC_0087.JPG" width="502" /></a></div>
<br />
Men först måste ta sig genom Mellanlandet. Dalen ligger som en spärr mellan byn och skogen, där dagarna spenderas i solsken.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhudZeW8cKhj6iVzwUBY3znoSW27Wnf6IWaH79iOYUYVtf0pGXvsldMJ83D9JoD2G0Ys5aVFz7paK5wPAJWkdSISdW7LmSGQokk-4HfDGcbu2LoqFP80D0cQmVj3RpnLzGfH0Os5BPppjI/s1600/DSC_0091.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhudZeW8cKhj6iVzwUBY3znoSW27Wnf6IWaH79iOYUYVtf0pGXvsldMJ83D9JoD2G0Ys5aVFz7paK5wPAJWkdSISdW7LmSGQokk-4HfDGcbu2LoqFP80D0cQmVj3RpnLzGfH0Os5BPppjI/s640/DSC_0091.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Betesmarkerna och åkrarna övergår i böljande kulturbygd där fåren går om sommaren bland gamla träd och uråldriga gravhögar. Hålvägar och skeppssättningar kantar de marker där människan vandrat och grubblat över livet. Då liksom nu är markerna välbesökta och lockar med sin spänning mellan de öppna markerna som tillhör byn och de snåriga skogarna där stigarna är oändliga.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjd69-hPj-5BxWtfGICt7OmvHtY58eymQghWU9h6N9VTFE9AJWnYV833KIDTnAE0Sb4jex5JC8U5CPHexgoW970AZJ04vMdauemOxMVATeWMBRLjsPTaFDxg5v_kByug3uxjVS6fCT7GPk/s1600/DSC_0098.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjd69-hPj-5BxWtfGICt7OmvHtY58eymQghWU9h6N9VTFE9AJWnYV833KIDTnAE0Sb4jex5JC8U5CPHexgoW970AZJ04vMdauemOxMVATeWMBRLjsPTaFDxg5v_kByug3uxjVS6fCT7GPk/s640/DSC_0098.JPG" width="510" /></a></div>
<br />
Jag vek av på en stig jag aldrig gått på förr. Ibland är lockelsen stor att bara gå in där i mörkret och försvinna. Somna på en mossbädd och uppslukas av skogens liv. Bli en del av skogen och djuren som bor där. De syns kanske inte alltid, men de är där. Överallt. Djuren och liven. Jag är i någon annans rike. Och snart har jag inte längre tillträde och utan pannlampan är jag utan min livlina hem. På en stig jag aldrig gått och inte vet var den leder. Här finns miljoner av stigar och ingen leder dit man vill. Man måste låta sig ledas, släppa kontrollen. Du kommer aldrig dit i livet du har tänkt dig ändå.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5OsGOmVQGIBPYrli78KD2yLjMG3jRIvmvHFZuBXJPwIfBg2EkGr14-eislxXs7XurQBNfUQhsDqz4jIRAindGHpX8W5ZT6Vo__cYKk2KZdpndPBCeiLvdLQiQrZ45X2id2fmjbsaZ6PE/s1600/DSC_0107.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5OsGOmVQGIBPYrli78KD2yLjMG3jRIvmvHFZuBXJPwIfBg2EkGr14-eislxXs7XurQBNfUQhsDqz4jIRAindGHpX8W5ZT6Vo__cYKk2KZdpndPBCeiLvdLQiQrZ45X2id2fmjbsaZ6PE/s640/DSC_0107.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
En värld där de flesta tänker på djur när man ser framför sig en levande skog. Men det är bara en liten del av allt liv som finns där. Vi har så liten förståelse för livet, alla de organismer som finns och lever oberoende av vad vi tror om dem. Träden äldre än mig med många år, vi vet ingenting om hur de kommunicerar och tänker. Vid varje steg trampar jag på individer. Som att vandra inne i en värld där allt lever, allt runt omkring mig och jag i det.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcv76DgrPyxCQwL224pHxgOh0yvLATOQIrR8_9658CtrtmOv3roAeATb9YsTVNdsaM8OY-15gH4pghB7jlczIeJ0PbvgZvFN1rbQiZEwJYGreB22r-nrkYu_S3CFb2EgQsTpY3PzJabUA/s1600/DSC_0116.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcv76DgrPyxCQwL224pHxgOh0yvLATOQIrR8_9658CtrtmOv3roAeATb9YsTVNdsaM8OY-15gH4pghB7jlczIeJ0PbvgZvFN1rbQiZEwJYGreB22r-nrkYu_S3CFb2EgQsTpY3PzJabUA/s640/DSC_0116.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji2SoqIrMLkCQ_9qMtYeIU44uhAXhrhRicc4ImJJhecLw4x9fxITr_9bH32k_DpD1gRhCAhmXw9f5MHv_e-4Jd8hStNh7xX4WEbR0oqJI_a1XtZ7uJJQBZWFc67EIkLODUIwptUg5_Jw4/s1600/DSC_0119.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji2SoqIrMLkCQ_9qMtYeIU44uhAXhrhRicc4ImJJhecLw4x9fxITr_9bH32k_DpD1gRhCAhmXw9f5MHv_e-4Jd8hStNh7xX4WEbR0oqJI_a1XtZ7uJJQBZWFc67EIkLODUIwptUg5_Jw4/s640/DSC_0119.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Längtan efter att krypa ihop i en egen lya, låta snön begrava en för vintern och vakna till av lätta droppar av töande snö på pannan. Övergå till en värld där tid inte kan styras och där livet inte kretsar kring den 25:e varje månad. Tänker att jag kan få gå tillbaka till den värld jag en gång uppstod ur. Då kanske jag slapp ta slut hela tiden.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMgd8E2qohiNBaVkraSB_P9LYgW947ivmz89vl2ZVr43qpT9qAm3W6zyFH7rO_odFuHCS5yAY6ZHA5t1APDD6IcZoUyn0_2girkfvSaBiN8ttRi8_JBSJ5_7nRw89chTAEYhaBAPEBMH8/s1600/DSC_0124.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMgd8E2qohiNBaVkraSB_P9LYgW947ivmz89vl2ZVr43qpT9qAm3W6zyFH7rO_odFuHCS5yAY6ZHA5t1APDD6IcZoUyn0_2girkfvSaBiN8ttRi8_JBSJ5_7nRw89chTAEYhaBAPEBMH8/s640/DSC_0124.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU_VOW0HLN4w1QihyX21zYPQsVplmmXK6ZnTTm1Xsx2DL7-b5xT70yx3i700DaAefP04TgQe6YKaAC8VhWNVYL_cXc5rj9J33eql0dkkJb9OwSE30_Q7VcvUuyRcGfCdu-58YI7ddRxwI/s1600/DSC_0151.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjU_VOW0HLN4w1QihyX21zYPQsVplmmXK6ZnTTm1Xsx2DL7-b5xT70yx3i700DaAefP04TgQe6YKaAC8VhWNVYL_cXc5rj9J33eql0dkkJb9OwSE30_Q7VcvUuyRcGfCdu-58YI7ddRxwI/s640/DSC_0151.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Det är dags att skynda sig, mörkret är mörkare nu och trots att jag har hittat en stig som jag känner igen och har gått många gånger tar natten över mer och mer. Snart stängs vägarna tillbaka till världen utanför och jag kan inte bli kvar här. Inte idag.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWeO7CJU0RwcBx4jRm3Jwx8wjPbQNlldUOmpunWvfg3pAwwx_bxJNBR-ltE1deONdHtVOgwGSceLEXyi-ZLslPqUqEAjSsnyW0uAP3r8T5bdlpXKC9_WLA8bcYUidGIpRSB-XCfL9nv1o/s1600/DSC_0156.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWeO7CJU0RwcBx4jRm3Jwx8wjPbQNlldUOmpunWvfg3pAwwx_bxJNBR-ltE1deONdHtVOgwGSceLEXyi-ZLslPqUqEAjSsnyW0uAP3r8T5bdlpXKC9_WLA8bcYUidGIpRSB-XCfL9nv1o/s640/DSC_0156.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Dimman börjar redan breda ut sig över dalen, en vägg mellan byn och skogen där bortanför. Människans tid är slut, det är dags att söka sig till ljusen. Kvar stannar bara de som är förlorade, som aldrig klarade av att anpassa sig. Som lät mörkret hålla dom kvar och som övervann sina rädslor och mötte sig själva. Som mötte skogens själ. Skogen lever när natten faller och då lever den fullt ut.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-55787936112031298402015-12-18T09:40:00.001-08:002015-12-18T09:40:31.893-08:00Krigstider och Star Wars<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXs5FVOre7GFJQiBE5QBLkKmkqwTbQ3NAlgphxcQETYTbzYY-UxAloJqChPIsB6JAS9vQ1r1wFoxB9z_VA1cDS1ZQ38JHOwIS2Yz6-_LHX43NGrUvZelP-Rwhs_QFoxpEwmEYDfJ8j7IY/s1600/DSC_0080.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXs5FVOre7GFJQiBE5QBLkKmkqwTbQ3NAlgphxcQETYTbzYY-UxAloJqChPIsB6JAS9vQ1r1wFoxB9z_VA1cDS1ZQ38JHOwIS2Yz6-_LHX43NGrUvZelP-Rwhs_QFoxpEwmEYDfJ8j7IY/s640/DSC_0080.JPG" width="548" /></a></div>
<br />
Det är ju tydligen så att om man vill ha en cool blogg så gäller det att skaffa får. Får är pittoreskt och inne, idyllen på landet är ett måste om man är en sån där myspysig hantverkare. Nåväl, men nu bor jag på åttonde våningen i ett funkishus i utkanten av storstaden, så några får blir det inte. Man får helt enkelt ta det som erbjuds. Och funkishus har en tendens att ruva på små skatter, bara man vet vad man skall leta efter.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6tNpl9NqIXO2UyHBMB32XXt4RxrSFLJ4aCoPNqN-n6kZlPRB_Qv-QDRFj-I5xsJpapSuIsZM3Wvm0GPz1gic2DmKDQcOexc3Fe3RlNz0u0B-orSZNQ2o6ZhB7siAwUNpEOIgnOE9kmWI/s1600/DSC_0079.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6tNpl9NqIXO2UyHBMB32XXt4RxrSFLJ4aCoPNqN-n6kZlPRB_Qv-QDRFj-I5xsJpapSuIsZM3Wvm0GPz1gic2DmKDQcOexc3Fe3RlNz0u0B-orSZNQ2o6ZhB7siAwUNpEOIgnOE9kmWI/s640/DSC_0079.JPG" width="576" /></a></div>
<br />
I vårt källarutrymme finns ett skyddsrum, som numera är ombyggt till förråd och cykelrum. Man anser tydligen att Sverige är så långt ifrån krig att man inte behöver ha skyddsrum längre och därmed är de flesta mer eller mindre fulla av saker. Tro mig, den dagen det blir lite viktigt att snabbt kunna ta skydd där kommer man ångra den dagen man lät folk låsa fast sina hojjar i väggarna.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisXBEtrooc0z5dzM-QzQbARk0RL6-DHSyAjrbA6jcnL0hZ5H8P1TyxbKXTOk-L_2i_1qY_DtYFtI2GaqZEtMNfP4fORYiEmhT6LvC31haBH70shQfDaUV3-1kPUn6kswgs8AzyIQ4-hA4/s1600/DSC_0081.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisXBEtrooc0z5dzM-QzQbARk0RL6-DHSyAjrbA6jcnL0hZ5H8P1TyxbKXTOk-L_2i_1qY_DtYFtI2GaqZEtMNfP4fORYiEmhT6LvC31haBH70shQfDaUV3-1kPUn6kswgs8AzyIQ4-hA4/s640/DSC_0081.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxU1h7f90Og8ZDToFjtx1QQ9uFB1Rst4Lobjzsnhm5z5xLOceHt9CiqfqXdxl73q4W7z29YIjFsldEJdpx7uRx7m-_BpzsP8faAJN0MVn6PTNpkmdlVlnXK16na549Bylz57ff1PtoFus/s1600/DSC_0083.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxU1h7f90Og8ZDToFjtx1QQ9uFB1Rst4Lobjzsnhm5z5xLOceHt9CiqfqXdxl73q4W7z29YIjFsldEJdpx7uRx7m-_BpzsP8faAJN0MVn6PTNpkmdlVlnXK16na549Bylz57ff1PtoFus/s640/DSC_0083.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Bilden ovan är lite intressant på det vis att den föreställer en ännu bevarad manuell pumpanläggning. I en krissituation skulle luften ganska snabbt bli dålig/ta slut i skyddsrummet, varav ny luft kunde pumpas in manuellt. Föremålen på hyllorna är enligt sambon något slags filter. Av någon anledning har detta utrymme fått vara kvar och inte omvandlats till förvaring för blomkrukor, extrasängar och väskor så gamla att de snart får anses vara vintage.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirbD1E31H3jlEP_vsm-xv2lnP-MWnNrVBeSUrAgG9HZwwRoq-MP08obBy4l6UWp2vETDgt4L51tA7UHx-RD4jdM03say4zo-wkbAoQBPfx9c7YjH7fB_MfwLC-VHFcf4O-Sf8DyAHA9RE/s1600/DSC_0085.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirbD1E31H3jlEP_vsm-xv2lnP-MWnNrVBeSUrAgG9HZwwRoq-MP08obBy4l6UWp2vETDgt4L51tA7UHx-RD4jdM03say4zo-wkbAoQBPfx9c7YjH7fB_MfwLC-VHFcf4O-Sf8DyAHA9RE/s640/DSC_0085.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcOwHe4igGTejWERAcQB2M5QRMAELiwa6ZLHFz6w_m8QzwxDnHm9Cuc0_nJDkl0wBEKHSwMGWDbgNpkbQz0jxw5Sk0KkMxALplhoc7qMO83CYcOOLmIocMygJjWn6LQEHMvelHT4yEJOQ/s1600/DSC_0088.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcOwHe4igGTejWERAcQB2M5QRMAELiwa6ZLHFz6w_m8QzwxDnHm9Cuc0_nJDkl0wBEKHSwMGWDbgNpkbQz0jxw5Sk0KkMxALplhoc7qMO83CYcOOLmIocMygJjWn6LQEHMvelHT4yEJOQ/s640/DSC_0088.JPG" width="446" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6IpZQzSgBQJCdvSNFQ1FF5zA9g5ssSZYu5mntGoHuJHPBzuTU_quLAjewwzeX9l0nC8oKzGwofEdM7gPngNjTsohsr0bylHV77lNagtV8I161rlROLiP2nR-qrrSZ60ULuKFtHDMqPFg/s1600/DSC_0089.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6IpZQzSgBQJCdvSNFQ1FF5zA9g5ssSZYu5mntGoHuJHPBzuTU_quLAjewwzeX9l0nC8oKzGwofEdM7gPngNjTsohsr0bylHV77lNagtV8I161rlROLiP2nR-qrrSZ60ULuKFtHDMqPFg/s640/DSC_0089.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Vem har idag någon aning om hur detta system av ventiler fungerar? Ett Sverige, som undkom krigen med nöd och näppe, där man byggde upp ett jätteprojekt för att försäkra sig om att vi skulle vara rustade och förmögna att rädda oss när nästa krig väl kom. Idag vet vi "bättre" och skrotade allt eftersom det inte hade inbyggd wifi och vi vet ju alla att det aldrig kommer bli krig här igen eftersom vi är så moderna och sofistikerade med våra robotdammsugare och EU-parlamentariker.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfNSMbXvVpo7Zmdvn7Hh7MbJf1J0Duw9kR_Zsmrw5-_JW6cSETBM7mlFAnw8cTTyIxreZiyjNG-M-UnD8ZoTW62hUI1MjaR3uwCItUmVLxRpDcn7MzUkCWLWYstGFAbdxWZj6MhlRAgP0/s1600/DSC_0090.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfNSMbXvVpo7Zmdvn7Hh7MbJf1J0Duw9kR_Zsmrw5-_JW6cSETBM7mlFAnw8cTTyIxreZiyjNG-M-UnD8ZoTW62hUI1MjaR3uwCItUmVLxRpDcn7MzUkCWLWYstGFAbdxWZj6MhlRAgP0/s640/DSC_0090.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhG1_i2x2sWHhjEgtR-xw6ClHYR6_GUdLrhUS3yL3HJRkOyIKdZ8TeaAQF-opDtA3o8FeEm2X43dnBjpUh_-OO2IvKSsiq4QTFsOZGvE6G_f2Tp8gnsYSUswU8lo14wdcJRdto1jfneFE8/s1600/DSC_0091.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhG1_i2x2sWHhjEgtR-xw6ClHYR6_GUdLrhUS3yL3HJRkOyIKdZ8TeaAQF-opDtA3o8FeEm2X43dnBjpUh_-OO2IvKSsiq4QTFsOZGvE6G_f2Tp8gnsYSUswU8lo14wdcJRdto1jfneFE8/s640/DSC_0091.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
I den framtidsblickande funkistiden anda installerade man en hiss i vårt hus. Med åtta våningar får man väl ändå tacka för det. Att man sen var vänliga nog att bara installera en hiss med måtten 1x1 meter är något man kanske så här i efterhand skulle vilja ha åsikter om. I synnerhet i samband med flytt. Det tar lång tid att flytta när man bara har tillgång till en yttepyttehiss och grannarna är inte jätteförtjusta i en om man säger så.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWGNiEBALYCeBTkMDpkwNQ8RUvcbLQxten4URK1tYJNUGKRodpeiH73UTZERUaiV8hqRrSXrNnlejrwkcO4bb3lEkWyaKua8CkPNV-07hlx_zfH2Z4WEy4r9PwkmuVC3Gq-jVRI2WwCos/s1600/DSC_0093.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWGNiEBALYCeBTkMDpkwNQ8RUvcbLQxten4URK1tYJNUGKRodpeiH73UTZERUaiV8hqRrSXrNnlejrwkcO4bb3lEkWyaKua8CkPNV-07hlx_zfH2Z4WEy4r9PwkmuVC3Gq-jVRI2WwCos/s640/DSC_0093.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Även uppe i huset finns rester av en svunnen tid. På bilden ovan en igensatt lucka till sopnedkastet. Jag minns ännu hur förundrad jag var över detta fenomen när jag som liten hälsade på mormor och morfar i Göteborg. Med ett barns funderingar kring om sopnedkastet egentligen var som en riktigt cool rutschkana. Med en morfar som var vicevärd fick man direkt tillgång till alla de märkliga skrymslen och vrår som fanns i det huset. Coolast var ändå snickeriet, som låg på andra sidan den långa och tämligen läskiga källarkorridoren, där morfar Rune slöjdade smörknivar och sparade bitar av eneträ för mig att lukta på.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjX4iqZ5e1rOOR2dlIpKH6dP4cnNXBvCSY47hjb5LTj_qB5FSDNaMh-UEVJgzqVg64MbfQmz82jeuunYDBnPoiEfaAfldBhW6Ogcv-t3p1a_FHyrBhrIcyyGEvf8kz8Wz-GwjLTZQdUwcQ/s1600/DSC_0094.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjX4iqZ5e1rOOR2dlIpKH6dP4cnNXBvCSY47hjb5LTj_qB5FSDNaMh-UEVJgzqVg64MbfQmz82jeuunYDBnPoiEfaAfldBhW6Ogcv-t3p1a_FHyrBhrIcyyGEvf8kz8Wz-GwjLTZQdUwcQ/s640/DSC_0094.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Men åter till vårt hus. Inne i själva lägenheten har man ju som så ofta renoverat ihjäl sig, men ännu finns de gamla förvaringssystemen kvar i hallen. Men de lär väl ryka med nästa renovering. Det är märkligt hur man alltid skall kasta ut saker som funkar och är snygga. Om några år kommer de gamla funkisköken gå som smör på byggnadsvårdsbutikerna, att inte folk tänker längre än näsan räcker.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh17dgE9Ixbg7vWm5ILN7NyYGVl0On65NrCqyLrGATc28WuUkRIXPmIpe5NO2Pi0oyus7JLz0iEahQ7Zo9P2M0_AcIKM5_r7lxbc83fIJQIB6UrSHG8bIODZznyLIRwjl0oHbZ9oxZmaPQ/s1600/DSC_0001.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh17dgE9Ixbg7vWm5ILN7NyYGVl0On65NrCqyLrGATc28WuUkRIXPmIpe5NO2Pi0oyus7JLz0iEahQ7Zo9P2M0_AcIKM5_r7lxbc83fIJQIB6UrSHG8bIODZznyLIRwjl0oHbZ9oxZmaPQ/s640/DSC_0001.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<br />
För att byta ämne helt så var jag och såg den nya Star Wars-filmen igår och som inbiten Star Wars-fan så var det en av mina bästa bio-upplevelser. Utan att spoila för er som inte sett ännu, så lyckades man blanda den gamla charmen från de ursprungliga filmerna med den action och nya teknik som förmodligen var mening att fånga när man spelade in de nya filmerna som kom för några år sedan. Filmen är en julklapp till fansen, där det var tydligt att man ville kompensera för de riktigt dåliga uppföljarna till de första filmerna.<br />
<br />
Och jag tycker man lyckas riktigt bra. Vissa scener är så jäkla snygga och de har lyckats bra med att få med både starka kvinnor och män i en balans som gör den mest inbitna feministen glad. Man har även fått med den ursprungliga humorn, utan att för den delen skull ha med en massa tramsiga Jar Jar Binks. Så trots att det är Disney som har gjort filmen så tycker jag inte alls att det är en barnfilm, även om barnfilmer numera inte är det samma som dålig film. Nej detta är en film för oss, fansen, som längtar tillbaka till de riktiga filmerna. Det är episkt, det är storslaget och det är troget. Jag är tillfredsställd.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-22888742730134083532015-12-16T15:29:00.000-08:002015-12-16T15:29:01.256-08:00Nya projekt och vardagsäventyr<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijnSPE7zs_5yGI0DTdJLItT8eV-BbVvRT3YSx9qu42KJ0JJodRh3nhTTD4q4HbTCDtrvaNHbfCSNDv2LTwn3UgKaTdG9tO029pRWguTbGKVfqE3FnD7l2BPPu5zB85Jw_auQU46-e6QqI/s1600/DSC_0077.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="462" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijnSPE7zs_5yGI0DTdJLItT8eV-BbVvRT3YSx9qu42KJ0JJodRh3nhTTD4q4HbTCDtrvaNHbfCSNDv2LTwn3UgKaTdG9tO029pRWguTbGKVfqE3FnD7l2BPPu5zB85Jw_auQU46-e6QqI/s640/DSC_0077.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Jag har varit produktiv de senaste dagarna, vilket har resulterat i ett färdigt projekt och ett påbörjat. Ovan är en bild på det påbörjade, vilket skall bli en prototyp till handledsvärmare stickade i Manos Silk Blend. Eftersom tekniken jag stickar i inte fungerar så bra på rundstickor, så har jag helt enkelt fått tänka utanför ramarna. Jag är van vid att sticka det mesta med strumpstickor och runt så att jag alltid kan prova. Men jag har några idéer som skall bli intressanta att prova.<br />
<br />
Jag föredrar ofta att helt utgå från mina egna idéer och jag uppfinner hellre hjulet på nytt, än att göra på ett vis som jag inte tror på. Det är samma sak när jag syr och konstruerar mönster. Om det är någon gång det blir fel så är det när jag använt köpemönster och bara följt beskrivningen utan att riktigt förstå vad jag gör. Jag minns när jag sydde min bruna <a href="http://miaagren.blogspot.se/2015/12/livet-gar-sin-gilla-gang-som-man-ju-sa.html">kappa</a> och körde fast när jag skulle göra luvan. Först utgick jag från en luva på en köpt jacka, men det blev bara dåligt och jag kände det som jag förlorat min mojo. Efter det satte jag mig ner och la bort alla tankar på hur man brukar göra luvor och utgick bara från min egen fantasi och det var då det blev bra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFHyf4XJvRZxl31Dy9IBKifYcm6WT1H5xjIBg3rOiT39uiZA73Ae2PUp3Lmtj5fiIF20aRl9MuX8HuIFtVU2T0p1ZI09Ey2MHBfGb7U-Bk2GaQfzuXgFySBB-GDBR9NvERuxFtYEdIYGs/s1600/DSC_0061.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFHyf4XJvRZxl31Dy9IBKifYcm6WT1H5xjIBg3rOiT39uiZA73Ae2PUp3Lmtj5fiIF20aRl9MuX8HuIFtVU2T0p1ZI09Ey2MHBfGb7U-Bk2GaQfzuXgFySBB-GDBR9NvERuxFtYEdIYGs/s640/DSC_0061.JPG" width="584" /></a></div>
<br />
Kul är också att jag gjort klart min flätstickning, som jag jobbat på ett tag nu. Det tog betydligt längre tid att sticka än jag trodde, men det var också väldigt trevligt och kul och nu har jag lärt mig hur det här med flätstickning fungerar. Mönstret hittade jag på Pinterest och efter att ha läst på lite om hur man gör så var det ju nemas problemas. Roligt och det kommer definitivt bli mer. Jag har en kofta som ligger och väntar på att bli stickad och den skall få en subtilt dekorativ fläta i raglansömmen i oket.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGOqCTl6j804gx9GTV5lA-CfKej2oT-U17A7NufC1xRI8lsXBVA5Qo7qqPTmOVBqFwiZrJuaciq5Qgvl-GrhSLqOpUdi-TcnFfae9ay4Rx6ahMwGTafpG4QX2KHYsTFGKky32ozWAnAfg/s1600/GP010495.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGOqCTl6j804gx9GTV5lA-CfKej2oT-U17A7NufC1xRI8lsXBVA5Qo7qqPTmOVBqFwiZrJuaciq5Qgvl-GrhSLqOpUdi-TcnFfae9ay4Rx6ahMwGTafpG4QX2KHYsTFGKky32ozWAnAfg/s640/GP010495.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Idag var annars dagen då jag var ute och drog med hundarna för första gången på månader. Jag har helt enkelt inte haft lust och Kaj har haft väldigt stor lust att köra med 5-spannet framför sin dog scooter. Det blev en härlig tur, där marken var frusen och allt täckt av frost, som glimmade som diamanter i ljuset av pannlampan. Det blev en fin tur på ca 2 mil.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY0Kh_sOTYMilsEfrHK2rOegx2MAPZTQen0iKtqgLgn8tPL5jewFfvd5dNfdH2zug3PQ0l0b5FxW3zsdxna2P1hxCzvX0RHydiKP4UjW1A6N3WpMvAKnWZzfnPKnDM78_meObsXcy8pXI/s1600/DSC_0044.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY0Kh_sOTYMilsEfrHK2rOegx2MAPZTQen0iKtqgLgn8tPL5jewFfvd5dNfdH2zug3PQ0l0b5FxW3zsdxna2P1hxCzvX0RHydiKP4UjW1A6N3WpMvAKnWZzfnPKnDM78_meObsXcy8pXI/s640/DSC_0044.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Det är ju som bekant ganska kallt ute nuförtiden. Det gör att man behöver klä sig som en michelingubbe för att inte kroppsdelar skall börjar trilla av. Mest utsatta är händer och fötter och idag provade jag mina nya Icebugs-kängor, med inbyggda broddar och som skall klara ned till -40 grader. Nu hade jag visserligen plockat ut den isolerande innersulan och förmodligen var det det som gjorde att jag frös rätt rejält om tårna. Men sen så är man ju rätt stilla på cykeln, så efter en stunds skuttande, när hundarna tog vätskepaus, var tårna med igen utan risk att trilla av. Men jag inser att jag behöver sticka mig ett par riktigt varma strumpor av samojedull, vilket skall vara något av det varmaste som finns.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1yCdp9HPm_iZ99b_27PjrPHPDCJ-JzFySmQERYczsDO_-4nS45e2nyd6D35cKg22weYieGk5Ekeig8RcaFGQXBCloXOIliTnLySpzi2HtzEw8xQ6rqR6-YBvteqj-QotGmLS7jqrVGOw/s1600/DSC_0040.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1yCdp9HPm_iZ99b_27PjrPHPDCJ-JzFySmQERYczsDO_-4nS45e2nyd6D35cKg22weYieGk5Ekeig8RcaFGQXBCloXOIliTnLySpzi2HtzEw8xQ6rqR6-YBvteqj-QotGmLS7jqrVGOw/s640/DSC_0040.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
När det är så här kallt så blir det att ta med lilla yxan och hacka upp hål på de ställen i skogen där det finns vatten. Märkligt nog så väljer vissa hundar att hellre äta is när det finns tillgängligt. Samojederna och Pixi föredrar is, medan Loppan och Tekla också dricker om det finns öppet vatten. Att deras magar klarar det utan att kräkas är märkligt, de är uppenbarligen bättre anpassade för det än vi människor. Hursomhelst verkar alla vara nöjda med turen och jag skall försöka bättra mig och komma ut på tur lite oftare.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA5jNyTbzRwijXWJrvbwRLppsRZsP_voiwZTW9MkzjuamLSiimYQmLwYmCZETj3gb1Js85NwFqDKtFko5qmcCIVnLNU1sepHw4jeYFyKm3vF2Hu82r8Db_9z9_Qq83Nnu3_8Nx_at7NSY/s1600/DSC_0051.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA5jNyTbzRwijXWJrvbwRLppsRZsP_voiwZTW9MkzjuamLSiimYQmLwYmCZETj3gb1Js85NwFqDKtFko5qmcCIVnLNU1sepHw4jeYFyKm3vF2Hu82r8Db_9z9_Qq83Nnu3_8Nx_at7NSY/s640/DSC_0051.JPG" width="640" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-39347024655395556072015-12-15T15:19:00.001-08:002015-12-15T15:19:54.930-08:00Utbildning och framtid - vilken väg skall man gå?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEix4x7WQpuYssDtRqHL9rQ1IEau4TeIdRvw9fmRTBiTUB2v81TRJam7sdfkOsPyR5fzEZzPKvWz4LGfLn5a3dcstsVLQX3-GnP9hV2MOO480Yr5YoRXniCMz022GRWL4TXPphNr7xQR4ec/s1600/DSC_0046.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEix4x7WQpuYssDtRqHL9rQ1IEau4TeIdRvw9fmRTBiTUB2v81TRJam7sdfkOsPyR5fzEZzPKvWz4LGfLn5a3dcstsVLQX3-GnP9hV2MOO480Yr5YoRXniCMz022GRWL4TXPphNr7xQR4ec/s640/DSC_0046.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Det här inlägget kommer handla om mina våndor kring framtiden och vad jag skall bli och passar det då inte bättre med bilder från den gångna sommaren? När man är i en period där självklara saker inte längre är självklara är det lätt att börja fundera och tänka och allt för ofta drömma tillbaka till bättre tider. Bilderna i detta inlägg är från en tid när jag mådde väldigt bra och gjorde saker som för mig är viktiga. Det är med all sannolikhet därför jag inte kan släppa denna tid, utan längtar tillbaka mer än vad som kanske är helt nyttigt.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYzH6ev2zmSoZkNHKdJSgXXybSrpnj8EogWJD-HXGTFmZHXrc39zYKjnID5kSWGmAiL_RQm6wVVxGxHYQg8SzimBSK9zbP3CuOJD4MDZ8GOVaswY1h7N4gambkD1lOlER80OMPfzOXmN0/s1600/DSC_0635.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYzH6ev2zmSoZkNHKdJSgXXybSrpnj8EogWJD-HXGTFmZHXrc39zYKjnID5kSWGmAiL_RQm6wVVxGxHYQg8SzimBSK9zbP3CuOJD4MDZ8GOVaswY1h7N4gambkD1lOlER80OMPfzOXmN0/s640/DSC_0635.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">På Sörmlandsleden, en bit från Järna.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Förra sommaren präglades av gott om tid. Jag jobbade väldigt lite och levde på sparade pengar och jag och min sambo var ute och friluftade väldigt mycket. Ja så mycket som jag orkade kan man säga. Jag har ganska dåligt med ork, något jag ganska ofta försöker att strunta i. Men tyvärr är det inte hållbart i längden. I grunden ligger ett sömnproblem, en parasomni, som gör att jag inte blir utvilad trots att jag sover mina 8-9 timmar per dag. Denna hösten har det blivit värre så jag är nu sjukskriven i väntan på att få ordning på sömnen igen.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXAVBQbF3941iMurIiA3h84R1LDm1_UL-_xcAR1iYeWhr-KMQbptrLqbqa44ma_CAOCzTLgVjXshsFt7kEq59nWIK2zO5_P4qDugRAAtVNVX-_7QIQ5QGlpu5lXw4_OL4AKtOkz7id_Ns/s1600/DSC_0025.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXAVBQbF3941iMurIiA3h84R1LDm1_UL-_xcAR1iYeWhr-KMQbptrLqbqa44ma_CAOCzTLgVjXshsFt7kEq59nWIK2zO5_P4qDugRAAtVNVX-_7QIQ5QGlpu5lXw4_OL4AKtOkz7id_Ns/s640/DSC_0025.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Loppan på en öde ö, norr om Rörö.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Men i somras mådde jag bra. Jag fick gott om tid att vila upp mig. Jag sprang. Mycket! Jag var ute med vovvarna, vi vandrade en vecka på Sörmlandsleden och var på road trip och fjällvandring i Vindelfjällen och besökte Höga Kusten. När jag var så trött att jag inte orkade hålla humöret uppe längre så åkte vi hem. När jag inte orkade åkte min sambo iväg själv och upplevde fantastiska äventyr som jag hoppas få möjlighet att ta igen nån annan gång. Man kan säga att vårt liv kretsar kring hundarna och livet i det fria.<br />
<br />
Som jag har önskat att denna trötthet bara skall försvinna och lämna mig kvar med en massa energi att göra allt jag vill göra. Jag önskar att jag kunde jobba heltid utan att köra mig själv i botten och jag önskar jag kunde vara vaken i dagar i sträck för att genomföra alla mina fantastiska idéer på olika hantverk, som finns inne i min helt oproportionellt stora mentala inspirationsvärld. Det finns helt enkelt så mycket som jag vill göra. Och jag har väldigt stora problem med att bestämma mig för vad jag skall göra och därmed inte göra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic_blVKxLa5JrAeL7D3p7sPPaq7xqHMpFh4LGIPdXTFpRuiGOGEtosBaPwmA_KNg3THbFUSYUFFnqVsmK7-qFfXgw5bQmcSVdEHk2nmFK-lQP8XcvhwjTyM8gI3l_nTDbwYjYIA62to6Y/s1600/DSC_0047.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic_blVKxLa5JrAeL7D3p7sPPaq7xqHMpFh4LGIPdXTFpRuiGOGEtosBaPwmA_KNg3THbFUSYUFFnqVsmK7-qFfXgw5bQmcSVdEHk2nmFK-lQP8XcvhwjTyM8gI3l_nTDbwYjYIA62to6Y/s640/DSC_0047.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
Som när det kommer till utbildningar. Jag är en utbildningsknarkare av stora mått, jag vill helst läsa alla kurser som finns. Så mycket älskar jag att plugga och studera. Och för att bara begränsa sig till området Textil så finns det ändå för många utbildningar för att mitt CSN skall räcka. Jag har t ex inte läst på Sätergläntan. Vilket kanske kan verka märkligt när man som jag älskar historisk sömnad och folkdräkter osv. Men sanningen är att det bara inte blev så.<br />
<br />
Ibland har det bara inte passat för att jag inte har kunnat eller velat flytta mitt liv just då. Ofta har hundarna hållit mig tillbaka, jag har inte kunnat se hur jag skulle kunna få det att gå ihop med allt. Och nånstans kände jag också att det är en underbar väg att gå, men vart leder den? Vill jag hamna där jag kommer hamna med den utbildningen? Behöver jag gå den utbildningen för att få den kunskap jag önskar? På sista frågan så har jag känt att själva kunskapen kan jag få ändå via böcker och utifrån egen kunskap.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgX8NmuHD2tncVZyORduMCOlJZNi0hKnqOHM9u1_Pn8qxHkS2XaLWAVEZO62TTPc_OgoiPg9qIp-ThVYZ1cLKDeq-CumRKZjW8um328JujIeeFTJX-lNkiHNgdP9qMy4MnYooB4lSRNJo0/s1600/DSC_0034.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgX8NmuHD2tncVZyORduMCOlJZNi0hKnqOHM9u1_Pn8qxHkS2XaLWAVEZO62TTPc_OgoiPg9qIp-ThVYZ1cLKDeq-CumRKZjW8um328JujIeeFTJX-lNkiHNgdP9qMy4MnYooB4lSRNJo0/s640/DSC_0034.JPG" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bessa åt en död fågel, som hon kräktes upp sen. Myspys.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
För någon dag sen kom jag inte på det inte så nyttiga grubbleriet kring vad som hade hänt om jag hade gjort andra val tidigare i livet. Jag kom till exempel in på Människa, Natur, Teknik på Bäckedal, men tackade nej, då jag hade en pojkvän i Skåne och redan hade kommit in på Glimåkra Folkhögskolan som helt klart låg bättre till. Så här i efterhand kan jag ångra det valet, eftersom förhållandet var slut inom kort och året på folkhögskolan blev i mycket väldigt tungt, då en elev i min klass visade sig vara en väldigt låg människa som regerade genom att mobba ut mig grundligt och totalt.<br />
<br />
Jag fann mig fantiserandes om hur jag efter Bäckedal sökte till Sätergläntan och skaffade mig många hippa polare och att vi alla tillsammans tog världen med storm och invaderade museum och hemslöjdskonsulenttjänster och själv kunde jag leva på mitt hantverk och sy folkdräkter och leva på min lilla fäbod på fjällkanten, självklart med en ko och en gris. Jag skulle ha dreads(nej jag ångrar mig, det skulle vara jättelångt och sköta sig liksom av sig självt) och mitt hår skulle förvandlas till en perfekt nyans av hennarött och alla, verkligen alla skulle veta vem jag var och tillsammans skulle vi göra världen till en bättre och vackrare plats. Joho minsann.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimA7bgJoDjeu1plpUiYA6uWxB6nbQK7gyFIX64P-kyOhfAewhvuaRcFOgSybTMQfytqRFHDi7YMnkzvSNjFY2XI0uXEp8De6XF1DpfEMRmJLdBqCz3s_9A5nINv2F1lwzVxs1VOAJeYho/s1600/DSC_0111.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimA7bgJoDjeu1plpUiYA6uWxB6nbQK7gyFIX64P-kyOhfAewhvuaRcFOgSybTMQfytqRFHDi7YMnkzvSNjFY2XI0uXEp8De6XF1DpfEMRmJLdBqCz3s_9A5nINv2F1lwzVxs1VOAJeYho/s640/DSC_0111.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Övernattningsstugan i Skuleskogens Nationalpark.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Men riktigt så skulle det förmodligen inte ha blivit, jag vet att jag mest idealiserar nu. Mer troligt är att jag skulle fly verkligheten och aldrig träffa någon och kanske vägra kommer tillbaka till samhället igen och sitta och sticka på min fäbod i ensamhet, med mina djur. Så här i backspegeln så kan jag väl säg att det blev ungefär så, med skillnad att jag inte kom längre norrut än Örebro och Uppsala. Och fäboden kan bytas ut mot ett hus med mögelproblem, alt lägenhet som nu då.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBd9QgLgarNEy7ck0EEo4MOoOAa5H-hoEH7AteWcSQWfXGDvBxJBC7doO6K_w9zw9yAAG7Wu_mdzKiLVmidXviNCJS_SqUbjfqqf12meZPy-t10oOJ55270e18rYwM6F2Md7gMN0BeFt4/s1600/DSC_0591.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBd9QgLgarNEy7ck0EEo4MOoOAa5H-hoEH7AteWcSQWfXGDvBxJBC7doO6K_w9zw9yAAG7Wu_mdzKiLVmidXviNCJS_SqUbjfqqf12meZPy-t10oOJ55270e18rYwM6F2Md7gMN0BeFt4/s640/DSC_0591.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kossor i min nuvande hemstad Uppsala. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
Men åter till framtiden, eller iallafall nästan. Det blev alltså inte Bäckedal och inte Sätergläntan heller. Och inte heller Handarbetets Vänner eller något pretto program i Borås. Nej, det blev lite småkurser i vävning och sen så blev det ju Textilvetenskap A i Uppsala. Äntligen kände jag att jag var på rätt väg igen. Och jag drömde om att få forska, doktorera och göra en akademisk karriär. Det måste ändå passa mig tänkte jag. Jobba hyfsat för sig själv, göra något som jag älskar och kunna grotta ner mig i textilier.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLhk4VS0CcdufAC-LDNJKWWR0xUzTIGGm3-qPnjVHw-DAQR8KcBqkZ27P_xMJcs3aJevYEH-ymuKpqqmN3daAlqXMyvRShE-faq0hVSTf7Org5peHrKLjgHRrfXc4Z5xH4hh3OaJ-FQU4/s1600/DSC_0050.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLhk4VS0CcdufAC-LDNJKWWR0xUzTIGGm3-qPnjVHw-DAQR8KcBqkZ27P_xMJcs3aJevYEH-ymuKpqqmN3daAlqXMyvRShE-faq0hVSTf7Org5peHrKLjgHRrfXc4Z5xH4hh3OaJ-FQU4/s640/DSC_0050.JPG" width="360" /></a></div>
<br />
<br />
Efter ett år på textilvetenskapen hade den drömmen delvis grusats, tyvärr. Drömmen om att få forska var fortfarande lika stark, men jag insåg nu i somras när jag var på väg till den där ön som är med på bilderna här i inlägget, att det inte fanns en framtid inom textilvetenskapen, när det gäller forskning. Iallafall inte nu och i den närmsta framtiden. Det är nämligen sugit svårt att få en doktorandplats och sen är chansen typ noll att få fortsätta forska. Jag grubblade mycket över detta, och vad som var viktigast: textilen eller möjligheten att få forska.<br />
<br />
Nu i höstas så valde jag att hoppa av Textilvetenskap C och istället börja läsa Ekonomisk historia. Det låter kanske mossigt, men inom detta ämne rymmer konsumtionshistoria och allt från textil tillverkning och hur den påverkat ekonomin, men även självhushållning och -försörjning. Eftersom textilier och kläder varit en så värdefull egendom genom historien, innebär det att textilier tar en stor plats inom detta ämne. Och man tar in 1-5 doktorander, per år!<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2Smakx98mSxORIaJcJWalC_XgFoYz3cbpBM4cWpeN9dCNdINFQH2N9wcIdP-rZiRHys_m6iMrOA-cxUzoKGyWbbbahqwmYcBE3JzyajgCmpjPKHPYQC-N03M4zjrSBaiJ-j4NJNHW5rU/s1600/DSC_0055.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2Smakx98mSxORIaJcJWalC_XgFoYz3cbpBM4cWpeN9dCNdINFQH2N9wcIdP-rZiRHys_m6iMrOA-cxUzoKGyWbbbahqwmYcBE3JzyajgCmpjPKHPYQC-N03M4zjrSBaiJ-j4NJNHW5rU/s640/DSC_0055.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Seriöst, kan det bli bättre?</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Nu har jag snart läst en hel termin på ämnet och det skall jag säga att det har inte varit ett lätt val att byta ämne sådär. Jag grubblade mycket över det här valet i början av hösten och jag upplevde en väldigt stark känsla av rotlöshet, att jag berövats av det som var mitt hem på campus. Jag studerade inte längre på campus Engelska Parken utan läste nu på Ekonomikum istället. På Ekonomikum ser alla ut som om dom skall gå på en rättegång i sina kostymer och stilrena märkeskläder. Jag kände mig ärligt så jävla bortkommen i mina kjolar och knäbyxor.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMBHTijfzdbkQUeP4E73-EPAY7JsIkn4DU-hqKtDwBxfzrjJ5gQw6M1fYLTvBWw6UQMTXBcBa-GVDsx3tT4HotjcER8WL75RhYvO2K98W4pzRwTmtatBEUpSwWOiudSv2QZLBV21U6JU0/s1600/DSC_0368.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMBHTijfzdbkQUeP4E73-EPAY7JsIkn4DU-hqKtDwBxfzrjJ5gQw6M1fYLTvBWw6UQMTXBcBa-GVDsx3tT4HotjcER8WL75RhYvO2K98W4pzRwTmtatBEUpSwWOiudSv2QZLBV21U6JU0/s640/DSC_0368.jpg" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sippor i Morga Hage, Uppsala.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Och textilvetenskapen som alltid gått så lätt, eftersom jag ägnat mig åt det här rätt länge nu, förbyttes till ekonomiska termer jag aldrig hört förut. Klassen bestod av nationalekonomer och företagsekonomer som skulle göra... ja jag fattade aldrig vad det var de tänkte att de skulle göra när de väl pluggat klart. Men samtidigt var det också väldigt spännande och intressant, i synnerhet som jag hade Marie Ulväng som lärare, som själv forskar om mode och dräkthistoria inom den ekonomiska historian och utöver att hon är en fantastiskt härligt person, så var det skönt att få ha en förebild som redan gjort det jag ville göra.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjINcUAn8j5jX5A_v3GHtJAq1P3whbANjhU4j_9m5nOr9vEqKQHrtQjWh0VTRKqM1NJpRxQzw8WKOBbLFkPLLuOfyiNWa5H9bd-2wMMh9s31QeBPtwyiD8SPA7LLFlNSGDry2Lri5Ybls0/s1600/DSC_0116.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjINcUAn8j5jX5A_v3GHtJAq1P3whbANjhU4j_9m5nOr9vEqKQHrtQjWh0VTRKqM1NJpRxQzw8WKOBbLFkPLLuOfyiNWa5H9bd-2wMMh9s31QeBPtwyiD8SPA7LLFlNSGDry2Lri5Ybls0/s640/DSC_0116.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Skuleskogen och Höga Kusten.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Så här långt in på min nya bana känner jag mig fortfarande rotlös på ett sätt, men jag tror inte beror på mitt nya ämne. Numera har Ekonomikum blivit mitt "hemma" på Universitetet och jag har lärt mig mer om världen än jag någonsin har gjort under alla mina år som student. Nej jag tror att känslan av rotlöshet mer beror på mitt förhållande till textilvetenskapen. Jag känner mig sviken av ämnet. Att komma som ny student med visioner och en vilja att lyfta ämnet och så blir det bara som ett långsamt uppvaknande till att textilvetenskapen vill inte ha mig.<br />
<br />
Eller snarare människorna som styr och ställer och bestämmer saker vill inte ha mig och min potential. Kvar finns bara de entusiastiska lärarna som inte vill släppa hoppet om en framtid för ämnet. Och jag som känner mig som en svikare, som valde bort kärleken till förmån för en möjlighet att kunna få en framtid. Kanske hade jag valt annorlunda om jag inte var i den situationen att jag måste hitta ett jobb som jag klarar av att ha på heltid och just nu har jag inte så många val. Att satsa på forskartjänst är min absolut bästa möjlighet för att få ett jobb där jag kan vara kvar. Och där jag kan trivas. Och där jag kan briljera.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhg4HQRrZ5v82PnvqrIPief7TaLxPoDUOQk4bB1-pnoomvaiAOKjZrgLTaLYvClM_U8eVd4fkmgGkOm_0mQGx0gzf3ENP9guu00eH0jbu1mfnqJVtZKDWV0BZljWPSXVQpp0x3NAQiuZI0/s1600/DSC_0263.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhg4HQRrZ5v82PnvqrIPief7TaLxPoDUOQk4bB1-pnoomvaiAOKjZrgLTaLYvClM_U8eVd4fkmgGkOm_0mQGx0gzf3ENP9guu00eH0jbu1mfnqJVtZKDWV0BZljWPSXVQpp0x3NAQiuZI0/s640/DSC_0263.JPG" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Tekla är en stor bebis, med bästa sambon.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Att min risiga kropp därmed sätter käppar i hjulen för mina studier och min planerade framtid gör därmed att hela min tankevärld vänds lite upp och ned. Det här är min bästa chans. Och just nu funkar ingenting. Jag pallar inte ens att plugga längre pga den dåliga sömnen och bristen på energi. Tröttheten gör också att jag tvivlar, tvivlar på allt. Tänk om jag valde fel? Tänk om jag inte duger och inte får en doktorandtjänst? Tänk om det inte finns en framtid där framme när det här tåget väl kommit fram?<br />
<br />
Jag får sån lust att fly ifrån allt och kasta mig in på en ny utbildning, en där jag kan sitta och hantverka hela dagarna. Jag kanske borde har läst något seriöst som 3 år på HV eller Sätergläntan? Varför gjorde jag inte det? Som vanligt är min lösning på problemen att bryta upp och ändra riktning, göra något nytt och lämna röran bakom mig. Nåväl, det kommer inte att hända den här gången. Möjligtvis att jag hoppar på de där distansutbildningarna som ges från <a href="http://www.regiongavleborg.se/Folkhogskolor/Vasterbergs-folkhogskola/vasterberg/Utbildningar/Textil/">Västerbergs Folkhögskola</a>, bara för att stilla mitt inre behov av att få göra något nytt, så där vid sidan av mitt riktiga plugg.<br />
<br />
Men just nu är mål nr 1 bara att få komma på fötterna igen och vakna upp ur den här dimman... Så får vi se vart det hela slutar.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguBQPHcAk3OpqxmIrhashji0Ylea1zcUlDWxgakNObWxTMVPqp3iaKTZVBzVHPuOnTeFrNrJoOYLzeUBTFUqFCg2y4PNQD9aAG0QMMZqeFTUvPCm5dp2gbUjreHX3I1sw5KMLlNDaliwM/s1600/DSC_0444.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguBQPHcAk3OpqxmIrhashji0Ylea1zcUlDWxgakNObWxTMVPqp3iaKTZVBzVHPuOnTeFrNrJoOYLzeUBTFUqFCg2y4PNQD9aAG0QMMZqeFTUvPCm5dp2gbUjreHX3I1sw5KMLlNDaliwM/s640/DSC_0444.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Utsikt från tältet, en natt på Pansarudden, norr om Knutby.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-80270265468920000552015-12-12T15:52:00.000-08:002015-12-12T15:53:05.667-08:00Livet går sin gilla gång som man ju så fint säger...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnJnTyEnV94rb8MMnpGF-8YbrCKs8cx3JjO9YGZtB9D5ZG7QAHRyxrJkKQ49vtGvX43W7C0ixWl4V2Hyj3YJV2NhNcSJRB_j58uUWAbS1_YmH-ohR3qxr2ZO4S0qqp-k9-Vw4lG1EbOgc/s1600/Image4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="416" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnJnTyEnV94rb8MMnpGF-8YbrCKs8cx3JjO9YGZtB9D5ZG7QAHRyxrJkKQ49vtGvX43W7C0ixWl4V2Hyj3YJV2NhNcSJRB_j58uUWAbS1_YmH-ohR3qxr2ZO4S0qqp-k9-Vw4lG1EbOgc/s640/Image4.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Jag har nu avslutat min första vecka som sjukskriven, vilken mest har ägnats åt att vara väldigt trött med tillhörande humörsvängningar. Men inom kort kommer jag påbörja medicinering för att få ordning på sömnen och därmed hoppas jag snart att vara på benen och full av energi att göra saker. Under tiden har jag ägnat mig åt en väldigt trevlig syssla, nämligen att hantverka och läsa inspirerande bloggar.<br />
<br />
Ovan kan ni se ett par strumpor som jag stickade för en tid sen, men inte fått tummen ur att göra det sista på och sy på en ullsula på. Det är nämligen något jag har gjort på de senaste strumporna i ett försök att inte upprepa min tabbe med knästrumporna som jag nålband och sedan använde i typ en månad innan de var helt sönderslitna i foten. Det hade kanske inte gjort så mycket om jag inte hade suttit och nålbundit på dom i typ 6 månader. Därav får stickade saker numera sulor, i en förhoppning om att det skall hålla längre. Jag har även stickat klart på min turkosa flätstickade cowl. Jag hade kanske inte riktigt uppfattat att det tar väldigt lång tid att sticka flätmönster, men det var ju trevligt så länge det varade.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPJchIO523CULp9ZZeX_lujuZJQoDY19tULXDSeRp9y9IgxrzJek7ls8_r3YEMyTz1oa6NImYiw9HjUCsgNdFMyfPkIaZPWqCcwgShoT0tSWnJBjL8ghj71wIN6AgUTs25yOBmL_l5f8E/s1600/DSC_0342+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="596" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPJchIO523CULp9ZZeX_lujuZJQoDY19tULXDSeRp9y9IgxrzJek7ls8_r3YEMyTz1oa6NImYiw9HjUCsgNdFMyfPkIaZPWqCcwgShoT0tSWnJBjL8ghj71wIN6AgUTs25yOBmL_l5f8E/s640/DSC_0342+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Sen var det ju det här med bloggar. Bloggar är bra på väldigt många sätt och vis, men det finns en viss nackdel med dom. Det är för lätt att bläddra igenom någons blogg och bara se allt det där fantastiska som den personen tillverkar eller gör, utan att lägga märke till datumen som man bläddrar igenom. Man glömmer bort att det är månader och år som avverkats och att folk helt enkelt inte berättar om det som inte gick bra. Om tider de mått illa, om jobbet de inte fick, om bråken med vänner och familj.<br />
<br />
<a href="http://amostpeculiarmademoiselle.blogspot.se/2015/05/social-media-myth-of-perfection-and.html">A Most Peculiar Mademoiselle</a> är en blogg som förmedlar allt en historieintresserad nörd som jag vill ha, men Sarah har även skrivit ett väldigt tankvärt inlägg om just det här. Om hur viktigt det är att som bloggare inte bara gömma det som inte är bra, eftersom det gör att de som läser lätt får en idealiserad bild av en annans liv. Jag har brottats en hel del med avundsjuka och bitterhet den senaste tiden, när det känns som att en massa coola människor är där ute och gör världen medan jag mest sitter här på pausläge och väntar på bättre tider.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNND_BL6rQ_kHGM9e2e3t4qJzDqVmvLBIguQpAPquSlAu-j6y0nQQgAXrecwJBPe2xmt3YltcBAqpN20mYooesXObM1x_Wh2KLM5nC6_5B-0VMZA-z4ElTml31caa49z3f6r9Jf3UgxGc/s1600/DSC_0308.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNND_BL6rQ_kHGM9e2e3t4qJzDqVmvLBIguQpAPquSlAu-j6y0nQQgAXrecwJBPe2xmt3YltcBAqpN20mYooesXObM1x_Wh2KLM5nC6_5B-0VMZA-z4ElTml31caa49z3f6r9Jf3UgxGc/s640/DSC_0308.JPG" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Loppan sitter inte på pausläge. Loppan tar aldrig paus.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Det är såklart inte jätteuppmuntrande och jag får verkligen påminna mig om att jag faktiskt inte bara sitter här och inget gör. Jag hantverkar så mycket jag bara orkar och jag kämpar på med mina tokiga hundar, som helt ärligt äter min tid som om det vore glass med grädde på. Jag kom på min själv med att tänka att de bara är en trevlig vid-sidan-av hobby, men faktum är att det här året har jag jobbat och jobbat med Loppan, som om hon vore en staty som skall snidas ut ur en bunt hoplimmade glasspinnar.<br />
<br />
Och jag har gjort ett bra jobb. Loppan är en så mycket mer behaglig hund nu än för ett år sedan och hon har mognat och vuxit och är inte längre riktigt lika beroende av mig och vaktar mig inte mot de andra hundarna som tidigare. Jag har sagt upp ett jobb för hennes skull och jag har stått ut med att hon slagits med alla de andra hundarna och fortfarande gör mig galen emellanåt. Allt för att jag hoppats på att det skall bli bättre och för att jag redan investerat så mycket i henne att det liksom inte går att att dra sig tillbaka. Det är som att ha nått de högsta nivåerna inom scientologerna. Jag har förstått att det bara är aliens i hennes huvud och att det är frickin crazy, men det är liksom försent att vända om nu. Möjligtvis är det också för att jag älskar henne hejdlöst.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1ygxf8Jo95OyQAHb2ee0dit0nstcoP4s9G1J4YpxUdQ1PHok7pRAr0EKPli2sLK4_m2WYoWjZWLMG3ZyNrqMewMYPhjU4jNqXaNB450b7QjOd_WkMJTXBxMg7V9Qyd8gIQaHXTnbn5bQ/s1600/Image1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="482" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1ygxf8Jo95OyQAHb2ee0dit0nstcoP4s9G1J4YpxUdQ1PHok7pRAr0EKPli2sLK4_m2WYoWjZWLMG3ZyNrqMewMYPhjU4jNqXaNB450b7QjOd_WkMJTXBxMg7V9Qyd8gIQaHXTnbn5bQ/s640/Image1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">God jul era as, önskar Godzilla.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Tidigare i veckan hände något som jag måste ta upp här. Min sambo Kaj, som urskiljningslöst avskyr allt som har med julpyntning och liknande att göra, kom till mig och önskade sig en mössa. Eller snarare en tomteluva. Röd med vit boll och vitt runt kanten. Inte till sig själv, nej gud bevare mig, då hade jag blivit riktigt riktigt orolig, utan till Godzilla. Vaddå godzilla, kanske ni tänker? Ja vi har en Godzilla! Godzilla står i vårt vardagsrumsfönster och är bärare av de djävulska verktygen Klosaxen samt Furminatorn. Det är som en tydlig symbol för hur våra hundar ser på oss när vi kommer med dessa tingestar, som stora otäcka monster som är här för att ta deras liv. Bessa gick så långt att hon kissade på hallmattan sist det var dags, som en tydlig manöver eller iallafall för att vinna lite tid innan slutet kom.<br />
<br />
Hur som helst har numera Godzilla fått sig en tomteluva och det vita är gjort av hundarnas päls, är inte det rart? Nu pratar sambon om att jag skall sticka en ny mössa inför varje högtid, typ en mössa med tuppkam till påsk och så vidare. Det förvånar mig inte det minsta att han väljer tupptema till påsk istället för en mer traditionell törnekrona. Jag hade gillat törnekrona på Godzilla. Godzesus.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs8Z4-HVU7rMmivaM57TqrOvkeb4lQKmMnRv180UVTJAJ3xhFPlAhlXU6TwKQLzhM9Lpnz0NMQ18a1i5t0tDVKPAiMDxMNFjjzacczYRTRh1-csOu8VbUodOW9eqSPfBylNsCu3GLvNnI/s1600/Image7.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="422" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs8Z4-HVU7rMmivaM57TqrOvkeb4lQKmMnRv180UVTJAJ3xhFPlAhlXU6TwKQLzhM9Lpnz0NMQ18a1i5t0tDVKPAiMDxMNFjjzacczYRTRh1-csOu8VbUodOW9eqSPfBylNsCu3GLvNnI/s640/Image7.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jag vill bara poängtera att han även placerade ut sina hus/vägar/byar i färgordningen varannan vit, varannan blå. Inte. Friskt.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Resten av vår tid ägnar vi åt att göra trevliga saker ihop, som att spela spel och titta på serier. Just nu betar vi av 3:de säsongen av Suits och spelar den 511:de omgången av Settlers of Catan, vilket är det enda spel jag går med på att spela nuförtiden. Jag förstår inte varför man skall hålla på att prova en massa nya spel när man redan har ett som är jätteroligt? Hur som helst har jag gått med på att spela Seafarers of Catan, det är ju nästan samma spel fast lite annorlunda. Och med kravet att jag får några veckor på mig att bearbeta detta och ställa in mig på den här förändringen.<br />
<br />
Sist med inte minst ett par bilder på min inte fullt så nya bruna ytterkappa i tjockt bomullstyg. Den är som sagt inte ny alls, men det finns nästan inga bilder på den och den tillhör kategorin av plagg som jag är väldigt nöjd med. Det finns självklart saker att förbättra eller om inte annat skulle det ju vara fint om jag hade sytt klart ärmlinningarna, men har jag inte gjort det de senaste 3-4 åren så lär det inte bli av snart ändå.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKk5n0nUbOSNcWrbni59W-H-sFCy2oOBR7aoA4HDhWq1iUSj44h1QBKtus5xVmB1v2xeUdqXO5ILbYda0cVtFmwRJnvActHtpZ6Q_65BF_MS35bN66mEv_r_tYk5TfwZdwbLRMFPm1hso/s1600/Image6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="538" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKk5n0nUbOSNcWrbni59W-H-sFCy2oOBR7aoA4HDhWq1iUSj44h1QBKtus5xVmB1v2xeUdqXO5ILbYda0cVtFmwRJnvActHtpZ6Q_65BF_MS35bN66mEv_r_tYk5TfwZdwbLRMFPm1hso/s640/Image6.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Tjingtjong!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-47938403545079386692015-12-12T09:10:00.000-08:002015-12-12T09:10:27.082-08:00Om folkdräkt, slims och det onämnbara...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQdjWK8f64XS-6MWSW0tWbx7qwqaPaGWHuG3YuHXZNW2JyoFdAf1bQm3wQl_rmKDuJYa4QQNWH-kLIAvsTZ6uQoCaxFEI9wjnHUXcnlALv58LO_-kYkHWvR5YxQumUpDGevQjslY0v0d4/s1600/DSC_0055.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQdjWK8f64XS-6MWSW0tWbx7qwqaPaGWHuG3YuHXZNW2JyoFdAf1bQm3wQl_rmKDuJYa4QQNWH-kLIAvsTZ6uQoCaxFEI9wjnHUXcnlALv58LO_-kYkHWvR5YxQumUpDGevQjslY0v0d4/s640/DSC_0055.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Idag var hundarna och jag ute i skogen för att fota några av de folkdräktsdelar som jag har. Och därför tänker jag också att det är läge att redogöra för hur jag tänker när det kommer till folkdräkt och folklig dräkt. Det är nämligen inte bara att göra lite som man vill, om man inte vill bli bannlyst och bortjagad med högaffel från delar av Sverige. De mest strikta när det gäller folkdräkt anser att den ortsspecifika dräkten bara får bäras av personer som kommer från eller på något vis är tillhörande bygden den representerar, medan andra anser att det är okej att bära en dräkt bara man gör det korrekt.<br />
<br />
Bilderna som följer uppfyller inte någon av dessa kategorier. Anledningen till detta är att jag saknar en hel dräkt, vilket grundar sig i att jag velat sy de plagg som jag gillat och inspirerats av. Vissa plagg är tillverkade i syfte att i så stor utsträckning som möjligt likna ett oirginalplagg, medan andra är inspirerade av befintliga plagg och bilder och bygger på min tolkning av vilka variationer som jag ansett vara rimligt ha funnits i området. Andra plagg är bara löst baserade på plagg från tiden. Jag har även blandat dräktdelar från olika områden, för att skapa en helhet som "känns" rätt och folklig. Vissa plagg är tillverkade med traditionella metoder, medan andra är utifrån modernt sätt att sy.<br />
<br />
Och som om det inte var nog så har jag även blandat in slims, ordet min blogg är döpt efter, vilket är bruket att blanda in modeplagg i den traditionella dräkten, vilket ansågs som negativt av delar av befolkningen. Detta är något som intresserar mig mycket. I många år har man haft bilden att folkdräkter inte förändras, utan fastställdes någon gång under historien och sen inte ändrades. Men detta är fel. Det är tydligt att även de mest dräktkonservativa samhällena påverkades av modet, även om det skedde på ett långsammare och mer selekterande vis.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEismW1eHEljZ6CZ5ZS99nHJXThcriVAWMpGRHafVJXBBLqQZ-WlMdnHXcRgjc_Fj3tFpeUaf5HETLGp0P9EwAY6hb8bLoJ4WzRbNFsmSfL1IT1G43i_gCAPSRcjiSmHYuYFRSqSVZSIuS8/s1600/DSC_0027.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEismW1eHEljZ6CZ5ZS99nHJXThcriVAWMpGRHafVJXBBLqQZ-WlMdnHXcRgjc_Fj3tFpeUaf5HETLGp0P9EwAY6hb8bLoJ4WzRbNFsmSfL1IT1G43i_gCAPSRcjiSmHYuYFRSqSVZSIuS8/s640/DSC_0027.JPG" width="456" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
I Marie Ulvängs doktorsavhandling <i><a href="http://www.adlibris.com/se/bok/kladekonomi-och-kladkultur-bondernas-klader-i-harjedalen-under-1800-talet-9789178448654">Klädekonomi och klädkultur</a>: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet</i>, som förövrigt är ett mycket trevligt boktips, lyfter hon fram hur ungdomarna, som arbetade som pigor och drängar, ägnade ungdomsåren åt att bygga upp en grundgarderob inför livet som gift. Det är med stor sannolikhet då som modeinfluenserna tar sig in i de lokala modet, för att med tiden normaliseras och accepteras. Oftast är det accessoarer som förändras, sådant som är lätt att byta ut och inte är för dyrt. Huvudbonader, sjalar och förkläden är föremål som även de mindre bemedlade kunde äga flera av och därmed lättare kunde anpassa efter rådande mode.<div>
<br /></div>
<div>
Det innebär att även i de mest konservativa bygderna kan man se skillnader i färg och form på dräktdelar från olika årtionden. Det förekommer även variation inom området under samma tidsperiod, där vissa riktlinjer och regler satte ramarna för dräktdelarnas utseende, men där viss variation fick förekomma, vilket gör att varje plagg ofta är urskiljbart från de andra. Detta har gjort att jag i vissa fall tillåtit mig att experimentera lite. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Som exempel kan nämnas livstycket ovan, där tillskärning och dekoration är hämtat från de plagg som förekom i Leksandsområdet, men där man normalt har knäppt livstycket med hyska och hake, istället för att snöra som man vanligtvis gjorde med livstyckena av tyg. Att jag frångått originalen här beror delvis på att jag ville ha ett livstycke med snörning. Jag använder nämligen kläderna även till vardags emellanåt och då ville jag ha ett livstycke som kunde regleras och passa även ovanpå den stickade spedetröjan. Eftersom de här första livstyckena sågs som övningsprojekt av mig, så tog jag mig friheten att sväva ut lite.</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLV85ah6teCGiA5vOabcSYuJa1ISXpi8rHVl6BJK7SfxI47Kf-thhdRnH9fD4KuzjpQ-onp2dgwvl0rKj1weuDrmUqRpR2MZcZF8LodijsvtjKfAu-osYNjMCOMHpn_Jbsey4lU0uCrQA/s1600/DSC_0041.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLV85ah6teCGiA5vOabcSYuJa1ISXpi8rHVl6BJK7SfxI47Kf-thhdRnH9fD4KuzjpQ-onp2dgwvl0rKj1weuDrmUqRpR2MZcZF8LodijsvtjKfAu-osYNjMCOMHpn_Jbsey4lU0uCrQA/s640/DSC_0041.JPG" width="480" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Emma Frost har skrivit ett väldigt bra <a href="http://www.emmafrost.se/blogg/duger-det">blogginlägg</a> där hon diskuterar det svåra i att avgöra om något duger, eller hur man skall förhålla sig till det här med att jämföra sig med vad andra har gjort. För att använda hennes olika frågeställningar, som hon lyfter i sitt inlägg, så skulle man kunna säga att mitt livstycke duger i sammanhang där helhetsintrycket är viktigt som t ex på lajv eller om man jag vill känna mig lite fin i vardagen, men att det inte skulle duga på ett folkdräktskonvent eller som en representant för dräkterna från Leksand. Som övningsprojekt duger det i allra högsta grad.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Tittar man istället på min fina <a href="http://miaagren.blogspot.se/2015/12/stillestand.html">kjol</a>, som troligtvis är en kjol som tillhört en dräkt från Leksand, så har den en helt annan tyngd när det gäller tidstypiskhet. Utifrån den kunskapen jag har så bedömer jag att denna kjol kan ha några år på nacken, gissningsvis någon del av första halvan av 1900-talet. Sömnaden tyder på att plagget är sytt på en äldre form av symaskin och tyget är handvävt. Det rådande modet har en tendens att färga av sig i formen på kjolen och formen kan tyda både på 20-30-tal. Jag har helt enkelt för lite kunskap för att kunna avgöra detta. Någon som är duktig kan förmodligen se bara på bandet i midjan vilken tid kjolen härrör ifrån. Den här kjolen skulle jag absolut kunna ha på mig i ett sammanhang där man eftersträvar tidsenlighet. Dock i kombination med plagg som härrör från samma tidsperiod som kjolen. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det plagg som efter kjolen ligger bäst till när det kommer till tidsenlighet är spedetröjan, som jag stickat själv. Faktum är att det var min första tröja som jag någonsin stickat och jag utgick från en förlaga hämtade ur Gertrud Ingers <i>Skånska Dräkter: kvinnodräkten i Malmöhus län. </i>Jag gjorde så utförlig research jag bara kunde, utifrån det faktum att jag inte kunde få tag i en riktig spedetröja, då den tillhör den skånska dräkten och jag befann mig då i Örebro. </div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCDXJwt_uajwH_G6F3COzJHB9HRt-tRZrJBx2D3AtuPYKTIFepi6ty2GCfIv5vxira4mOiZUTqor3rgwGYXzv4GI5bHXRTQREaT98W4RFzOdtgWZFdj5gVPJm2SirD1siNYqfAcuuL0So/s1600/DSC_0003+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCDXJwt_uajwH_G6F3COzJHB9HRt-tRZrJBx2D3AtuPYKTIFepi6ty2GCfIv5vxira4mOiZUTqor3rgwGYXzv4GI5bHXRTQREaT98W4RFzOdtgWZFdj5gVPJm2SirD1siNYqfAcuuL0So/s640/DSC_0003+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag hade ett mönster över själva mönsterstickningen, som består av räta och aviga maskor. När det kom till passformen utgick jag från mig själv och provade under stickningens gång. Jag hade en del originalbilder som gav mig information om utseende på spedetröjan och hur den hade suttit på dess ägare. Jag hade även information om sticktäthet och färg på garn. Jag har för mig att jag valde en annan färg än den på originalet, men ändå en av de färger som var vanliga. Jag sydde även på ett sidentyg jag hade hemma, då de band som man hade förr inte längre gick att få tag i. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Utifrån de faktorer jag nämnt ovan skulle jag säga att den duger att bära till en skånsk folkdräkt och jag är själv ganska stolt över denna min skapelse. Men visst det finns alltid mer saker att lära och förbättra. Jag skulle t ex vilja se en riktigt spedetröja för att avgöra om mitt val av garn var bra. Och eftersom det är min första spedetröja så är det väl högst troligt att jag kommer förpassa den till mitt skämshörn nån gång i framtiden. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Till de lite mindre korrekta föremålen på bilderna hör förklädet, som saknar en exakt förlaga, utan mer är sydd på känn och en allmän uppfattning om hur förkläden kunde se ut och dessutom är sydd med moderna tekniker. Det är handsytt, men rynkningen är gjord på maskin och inte på det traditionella viset och tyget är ett ylletyg jag hade i gömmorna. Som jag minns det var det något jag slängde ihop för att jag snabbt ville ha ett förkläde att ha på mig och för att min provvävning, av ett jättesnyggt svart och blått förkläde från Leksand, inte blev så bra som jag hade tänkt mig och därmed inte blev mer än en provvävning. </div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid8RXhP2-ZsWnVSZfQO6ZYKu8cqbz9spyS7wNGpO9f0ga80rzLANBpt_UEt3eml2Kyo9JswIrvsXzbUIvSoagc8GM9PhbwBtaTxdr9j-2v6k_yefA8dggUVcMBcqiVh_5CaXj7vm85ty4/s1600/DSC_0034.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid8RXhP2-ZsWnVSZfQO6ZYKu8cqbz9spyS7wNGpO9f0ga80rzLANBpt_UEt3eml2Kyo9JswIrvsXzbUIvSoagc8GM9PhbwBtaTxdr9j-2v6k_yefA8dggUVcMBcqiVh_5CaXj7vm85ty4/s640/DSC_0034.JPG" width="480" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Även hucklet är snabbt ihopkastat för att bäras på en 1800-talsdag och är gjord av en bit ylletyg som blev kvar efter att jag sytt en medeltida kjortel. Halsdukarna är helt moderna och är bara med för att jag gillar att placera in äldre dräktskick i en modern kontext. Jag hoppas ju att folkdräkter skall bli uppskattade igen och då inte bara av oss inbitna folkdräktsnördar. Och jag tror att det är lättare att visa att det inte är något mossigt om man vågar lätta lite på reglerna och vågar låta våra fina dräkter få mer plats i dagens mode. Och om det innebär att jag bär dräktdelar på ett slimsaktigt vis så tror jag det är värt det. De som ser det och nappar och får ett ökat intresse kommer med lite klassiskt biblioteksletande att hitta till de mer korrekta dräkterna och därmed tror jag inte att dräkttraditionerna hotas av det jag gör. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Precis som piratkläder och diverse hitte-på-klänningar var det man hade på sig på sin första medeltidsvecka och som med tiden byttes ut mot plagg där man hade anammat en ambition om att göra plagg som strävade mot det heliga målet att vara historiskt tidsenliga. Och för att om jag hade följt de hårda riktlinjerna om att dräkt bara är för den som har en anknytning till bygden så hade dessa fina plagg ovan inte fått leva och synas utan bara hängt i min garderob och samlat damm. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag tror att i dessa dagar så skall man vara överlycklig om någon ung är intresserad av att lära sig mer om ett område och dess dräktskick, innan den fantastiska kunskap tanterna och gubbarna sitter inne med försvinner i och med att de successivt trillar av pinn. Dessutom är det en naturlig del i dräkternas utveckling att färgas och ta del av den rådande tidens mode och anda, så har det alltid varit.</div>
<div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiOpJlBRZ_V_MHR_LitWZJBCCCXvV7vwyx2T64Orgg_El_9iUOZ2COfjFmFjteVcZCGLOod8IkNfRP7X0Dz4bnrY0QY8yMFngyo9I8oNLP58eWuQ7VAK_nA5jWAAkDCfYLa0r6nUYzX8U/s1600/DSC_0049.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiOpJlBRZ_V_MHR_LitWZJBCCCXvV7vwyx2T64Orgg_El_9iUOZ2COfjFmFjteVcZCGLOod8IkNfRP7X0Dz4bnrY0QY8yMFngyo9I8oNLP58eWuQ7VAK_nA5jWAAkDCfYLa0r6nUYzX8U/s640/DSC_0049.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-58335487249908229202015-12-07T04:52:00.000-08:002015-12-07T05:37:29.348-08:00Den magiska sticktekniken som inte finns...<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpP1ZJQII1zGvMUq1DpxsEiSAHvtB4fFbUSUI6eVE9txxGw6S7Hy_ktRMsnR_xfD9qAM6ak1qRCCkLbRLlJWVdWWbYTdboGKnO0vJr5qfKvVSgz56eAcEgaqN1WZlestFXwyi_XyLf4zo/s1600/Image2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpP1ZJQII1zGvMUq1DpxsEiSAHvtB4fFbUSUI6eVE9txxGw6S7Hy_ktRMsnR_xfD9qAM6ak1qRCCkLbRLlJWVdWWbYTdboGKnO0vJr5qfKvVSgz56eAcEgaqN1WZlestFXwyi_XyLf4zo/s640/Image2.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cowlen Malin</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Idag tänker jag berätta mer om de två halsdukar eller cowlar som jag döpt till Malin och Tekla. De är gjorda i samma teknik, men med olika garn. Det lustiga är att tekniken, som de är stickade i, inte verkar ha ett namn eller finnas ännu. Jag har letat mig fördärvad på Pinterest, men det närmaste man skulle kunna beskriva det på är att man gör en dubbelstickning, men låter avigsidans trådar löpa på rätsidan. Det brukar man ju i regel inte vilja, men det är det som skapar det snygga randade mönstret, så för mig är det bättre.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy1f1ZMMLKiWwV_A5O9OkxhQwVx7WthSpH2eIVGyg9_ReS709zcH2-MVpxG9SymUrsf6Znn-Y8FdHLfHeOU4ToCuuxPOTe0bFJvJdU1rorB710wwutTLfF7V8UHt-o1EqmwbVYM6eL6a0/s1600/Image4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="220" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy1f1ZMMLKiWwV_A5O9OkxhQwVx7WthSpH2eIVGyg9_ReS709zcH2-MVpxG9SymUrsf6Znn-Y8FdHLfHeOU4ToCuuxPOTe0bFJvJdU1rorB710wwutTLfF7V8UHt-o1EqmwbVYM6eL6a0/s640/Image4.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Malin i plommon/hallon</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Det var av en slump som jag fick fram den här tekniken. Jag var egentligen ute efter något helt annat och dubbelsidig stickning hade jag aldrig hört talas om och vips hade jag stickat något skitsnyggt, vilket senare blev en grå Tekla. Sen dess håller jag på att utforska tekniken för att se vad man kan göra med den. Jag provade att sticka Malin i ett garn från Schoppel Wolle och fick fram jättehärliga färgskiftningar, i en färg som är så lysande att det nästan är svårt att fånga på bild.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2UmuIMENEkLLXonlfp6BG-xJ94gFMZS0OmV-Kmk4ik9VwGt9STYW33aj0zozU0A1IUmvP-KdtLFINBI3B9s5FZ3ZF9Fl7PQiK1KUL03PygjL-pRK8DdEnoeceuG_3BoUIRlc_yNJ4CSA/s1600/DSC_1206+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2UmuIMENEkLLXonlfp6BG-xJ94gFMZS0OmV-Kmk4ik9VwGt9STYW33aj0zozU0A1IUmvP-KdtLFINBI3B9s5FZ3ZF9Fl7PQiK1KUL03PygjL-pRK8DdEnoeceuG_3BoUIRlc_yNJ4CSA/s640/DSC_1206+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5JpsCflIfG8FekCzJKAZ6kSaF4CDiCTkkjvGkg1Gnl3tBUK2nP2tQomGkL3SncpyUhif5HB6jlnaU61JkPi8kw1zr3cfhdaXFD1AVpKtEXGip7SS5ICizVVn2fdI01Jw65vzq_zYYevo/s1600/Image3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5JpsCflIfG8FekCzJKAZ6kSaF4CDiCTkkjvGkg1Gnl3tBUK2nP2tQomGkL3SncpyUhif5HB6jlnaU61JkPi8kw1zr3cfhdaXFD1AVpKtEXGip7SS5ICizVVn2fdI01Jw65vzq_zYYevo/s640/Image3.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Tekla grå</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Jag var inne på Yll och Tyll förra veckan och köpte garn till en plommon/hallonfärgad Malin, som är till en beställning, min första. :) Dessa två ovan ligger uppe på min Bloggaffär och jag planerar att inom kort sticka upp exempel i andra färger och i lite andra garner, för att se vad som blir bäst. Jag tänkte också försöka ge mig på att lägga upp mönstret på Ravelry, om man hellre vill sticka själv. Mer om det kommer när jag fått ihop det hela.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglHYMrLEydE10Qb7tHHfY3dja9klLAAGSvagzeLGH6evQlo2Lo81t4PcIq7DlXtoSO5txJ6xSx9NancVzG2pR1d7XcD-AMwI-uHPKce8zO8jXuG9Hx5TeyeavFZyzLLZK-BERSfKLf0a8/s1600/DSC_0017.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglHYMrLEydE10Qb7tHHfY3dja9klLAAGSvagzeLGH6evQlo2Lo81t4PcIq7DlXtoSO5txJ6xSx9NancVzG2pR1d7XcD-AMwI-uHPKce8zO8jXuG9Hx5TeyeavFZyzLLZK-BERSfKLf0a8/s640/DSC_0017.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Dagens oerhört uppskattade solsken resulterade i en ensampromenad med Loppan, där vi gick till Lill-Håga och tittade på fåren och kossorna. Loppan behöver träna på det, hon bli så väldigt upphetsad att hon blir svår att nå och bara kastar sig mot djuren och det blir ganska påfrestande i längden eftersom det kryllar av djur här i Hågadalen.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmWtLAbtpAmTxrXTpNpYApfKuoyrpHwMiZ82iL7Y8EksyDignT969KPQbGqc31riFORz78mUYODP_828JxRfTqJIvhxB1qWNZVNM4ezYw8xDeldAXd-Z9S7nyA-gxab7rCP9ABy7UgoI0/s1600/DSC_0012.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmWtLAbtpAmTxrXTpNpYApfKuoyrpHwMiZ82iL7Y8EksyDignT969KPQbGqc31riFORz78mUYODP_828JxRfTqJIvhxB1qWNZVNM4ezYw8xDeldAXd-Z9S7nyA-gxab7rCP9ABy7UgoI0/s640/DSC_0012.JPG" width="480" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Mognande enbär</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Men idag skötte hon sig riktigt bra och höll sig i skinnet. Hennes överhettade hjärna kompenserade det med att jaga sork som en galning när vi väl lämnat Lill-Håga. Vi avslutade promenaden i rastgården, där Kaj och de andra hundarna i flocken väntade på oss. Aldrig har man väl sett så glada hundar som när flocken återförenas. Bessa var väldigt glad att återse sin bästaste Musse (Husse+Matte=Musse könsneutralt och bra) och sprang till Musse Kaj och berättade flera gånger att vi var på väg in i hägnet.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQd5q_Yw_b1qSaD6trOsZ9Oaq3aMOoKMz74sCl6Za_ZLr4xPZLmca8jp2pbIS4gB-1mn_PV-OgWPXKUibQf9zTyrCF6u470k3Lo-i4jPbsuOKa1ILudIBwQUO_mAtV6uJF7Wq4Pgl567s/s1600/Image1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQd5q_Yw_b1qSaD6trOsZ9Oaq3aMOoKMz74sCl6Za_ZLr4xPZLmca8jp2pbIS4gB-1mn_PV-OgWPXKUibQf9zTyrCF6u470k3Lo-i4jPbsuOKa1ILudIBwQUO_mAtV6uJF7Wq4Pgl567s/s640/Image1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bessa, den största Mussegrisen som finns</td></tr>
</tbody></table>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-32940217127652440372015-12-06T13:38:00.000-08:002015-12-06T13:38:49.922-08:00Stillestånd och folkdräktskjolar<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikBs2UU29_7meZ9Vlsq2n2oo4oI0GtS6e7mAzWKCyg1V-2jTwfxK6vRRqPCZlJecv1VeJoKcKxrOPl_ISiShy7TKCaYqSJo253sXHcYc6Q6tsmAa-b-KnyUPwrCNAjDB3hQu8euLDDquI/s1600/DSC_0056+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikBs2UU29_7meZ9Vlsq2n2oo4oI0GtS6e7mAzWKCyg1V-2jTwfxK6vRRqPCZlJecv1VeJoKcKxrOPl_ISiShy7TKCaYqSJo253sXHcYc6Q6tsmAa-b-KnyUPwrCNAjDB3hQu8euLDDquI/s640/DSC_0056+-+Kopia.JPG" width="480" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Loppan spanar</td></tr>
</tbody></table>
De senaste dagarna har det varit stiltje på vissa plan och stökigt på andra. Det dåliga vädret har förhindrat mig från att fortsätta fotograferandet av gamla och nya projekt och jag har mest stickat på min turkosa flätcowl, som snart kommer att vara klar. Stökigt har det varit på det mentala planet med väldigt dålig sömn och många tankar som behandlas och mals i huvudet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg01ah3U3s4ea3B4eJ344qj3-ThQaFwDtQLN8ABA6L4_i-_3jidDZTaEQ6qSN39VHSfEv57QqHZhTHAPGy2tPj6BWt5ZsDXvImbBcNiHqu7HhabSDmyxZ4WG7YeNggyQiL_I6fyQ6n5t1k/s1600/Image2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg01ah3U3s4ea3B4eJ344qj3-ThQaFwDtQLN8ABA6L4_i-_3jidDZTaEQ6qSN39VHSfEv57QqHZhTHAPGy2tPj6BWt5ZsDXvImbBcNiHqu7HhabSDmyxZ4WG7YeNggyQiL_I6fyQ6n5t1k/s640/Image2.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
När jag stod och kollade runt i min garderob efter saker att fotografera så kom jag på att jag har ju en kjol som jag inte har visat för någon ännu, nämligen en riktig och förmodligen ganska gammal kjol tillhörande dräkten från Leksand.<br />
<br />
Jag gör den bedömningen utifrån att alla maskinsydda sömmar ser ut att vara sydda på en gammal maskin, antagligen trampmaskin. Stygnen är yttepyttesmå och trådspänningen ser ut att vara lite ojämn. I linningen är alla sömmar sydda för hand och när jag fick kjolen så saknades själva haken förmodligen pga slitage, då bandet hade slitits sönder precis där haken hade suttit.<br />
<br />
Tyget är ett handvävt tyg där jag tror varpen är i linne och inslaget är ett tunt ullgarn, i en svart färg som drar åt grönt. På avigsidan skymtar varpen svagt på vissa ställen, men i övrigt är tyget väldigt tätt slaget. Knäppningen består av hyska och hake, där två hyskor finns kvar på linningen. Jag bedömer att den inre haken är original, då den är sydd med samma sorts tråd som själva linningen är sydd med. Man kan väl misstänka att damen i fråga lade på sig några kilo med åren. Då tyget är tjockt är linningen ganska bylsig mitt bak och där sitter även en hyska för att kunna fästa ihop kjolen med livstycket. I nederkanten är kjolen skodd med samma sorts band som linningens insida.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSOvu-Aw7StBVyxU1tmXsmtK9XdghO4V83WcUAp5nNBuez0xl58L-ALen-aitK2L7iGG27474R409mPD11uhYvPSFmej9jUOc5Ay_36SxUtKyyfcplS-xAsYZXswvbbFPtQXkdQzIP2Dc/s1600/DSC_0009+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSOvu-Aw7StBVyxU1tmXsmtK9XdghO4V83WcUAp5nNBuez0xl58L-ALen-aitK2L7iGG27474R409mPD11uhYvPSFmej9jUOc5Ay_36SxUtKyyfcplS-xAsYZXswvbbFPtQXkdQzIP2Dc/s640/DSC_0009+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Min stash av messings- och tennpryttlar som kan komma till nytta när man syr på historiska plagg.</td></tr>
</tbody></table>
Jag har de senaste dagarna sytt i en ny hake av mässingstråd, som jag själv har tillverkat. Jag har även flyttat de två hyskorna för att kjolen bättre skulle passa mina mått. Jag passade även på att laga den delen av banden på insidan av linningen som hade slitits sönder, genom att gör en "vävd" lagning med samma dubbla lintråd som jag sydde i haken med.<br />
<br />
Det var Leksandsdräkten som blev min första stora kärlek bland de gamla folkdräkterna och det var som en ödets nyck att kjolen kom till mig. Jag råkade se att det skulle vara dräktbytardag i Uppsala, nån gång vid den här tiden förra året. Jag trotsade det dåliga vädret och gick dit och konstaterade att det var jag och ett gäng pensionärer som var där. Tanterna gick runt och var aktiva, tittade på dräkterna som var till salu och pratade med varandra, medan gubbarna satt och fikade på de orangea platsstolarna i nån av stans alla skolmatsalar.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8yf3QH2SZDwLDsm6HtnWT6EVjMKbwHC3KuPU38BiZNq224Ihq6rS3hn5IxWlx0MCUJZq58ZqvARx0l-UYfB6MceJV_MCWjbn9WV37IqJj2Tplz1t9gm-wFamdvUSq5lksu3L1-yTYv-U/s1600/32320_ca_object_representations_media_24867_large.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="438" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8yf3QH2SZDwLDsm6HtnWT6EVjMKbwHC3KuPU38BiZNq224Ihq6rS3hn5IxWlx0MCUJZq58ZqvARx0l-UYfB6MceJV_MCWjbn9WV37IqJj2Tplz1t9gm-wFamdvUSq5lksu3L1-yTYv-U/s640/32320_ca_object_representations_media_24867_large.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Slåtteröl på Svartsjö Slott, av Pehr Hilleström, omkring 1780.</td></tr>
</tbody></table>
Sanningen är att det var inte så mycket att titta på, de dräkter som var till salu var antingen alldeles för dyra eller inte speciellt snygga när det gällde främst material. Jag köpte visserligen med mig en i rött och grönt randad kjol, som förmodligen kan sys om till en helt okej kopia av kjolarna från Pehr Hilleströms <i>Slåtteröl på Svartsjö slott</i>.<br />
<br />
Jag skulle gissa på att det är en sentida kopia av kjolarna från Häverö-Väddö, men den ser ganska grov ut. Känns som någon handvävt tyget, men inte riktigt orkat vara så noggrann och använt grövre material än originalet. Hur som helst känns det inte som helgerån att sy om den till en 1700-tals kjol lämplig för fest och slåtteröl.<br />
<br />
Faktum är att det bara var en ren slump att jag började samtala med en kvinna om dräkter och hantverk. Senare i samtalet nämnde jag min fascination för Leksandsdräkterna. Då visar det sig att kvinnan jag samtalar med som av en händelse råkar ha med sig en leksandskjol som hon skall sälja till en lajvare, som var intresserad av att kassera den för materialet. Men lajvaren, som planerade att utföra en handling som utan tvekan skulle förpassa hen till de hemskare delarna av helvetet när den dagen väl kommit, hade av någon anledning inte kunnat komma vilket ledde till att hon frågade mig om jag var intresserad av kjolen istället.<br />
<br />
Några hundralappar fattigare, men med betydligt bättre kulturarvskarma, åkte jag hem med en skatt i en påse. En kjolskatt som satt som ett smäck! Det, mina damer och herrar, var den mycket egendomliga historien om hur denna kjol hamnade i min ägo. Som om det inte var nog så var det också i samtal med ovan nämna tant som jag fick idén till min blivande c-uppsats i textilvetenskap, en uppsats som har potential att bli episk.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh46PtxA3bXXUCCBfBOnB8iavt6DKHGBkt8uV1JEa1wG0xDKB6rgnJNnxi0VlTeilJgQDVKTH30qKkCuyzAIy2kC3_nx_JUKbNHp08lLEU6P3iDD8tY_95czw5BF6rLSZCSI96h2jcgs6E/s1600/DSC_0066+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh46PtxA3bXXUCCBfBOnB8iavt6DKHGBkt8uV1JEa1wG0xDKB6rgnJNnxi0VlTeilJgQDVKTH30qKkCuyzAIy2kC3_nx_JUKbNHp08lLEU6P3iDD8tY_95czw5BF6rLSZCSI96h2jcgs6E/s640/DSC_0066+-+Kopia.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
I övrigt har jag varit duktig och tagit mig ut på promenad med hundarna, trots att jag är så trött att jag på riktigt är lite orolig över att råka somna ute i naturen. Det är inte heller den mest välkomnande årstiderna för friluftsliv, det är onekligen svårt för mig att inte känna det som att världen är övergiven och öde. Naturen har gått i idé och den livskraft som flödade i somras har blåst bort i de regnstänkta vindarna, som blåser ur huvudet på en och lämnar en i ett hav av geggamojja och gamla luddiga hundbajsar.<br />
<br />
Det är första vintern där jag desperat griper efter minnet av sommaren och noterar att jag bittert saknar solen och värmen och inte alls längtar till snön och skidorna och allt det där som vanligtvis är rätt bra med vintern. Det är onekligen så att det finns kopplingar mellan denna dystra inställning och det faktum att det här inte är en bra höst för mig. Jag konstaterar att det är bra för mig att ha hund, annars hade jag inte gått ut överhuvudtaget förrän våren kommer tillbaka.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNX8OMPnj0FWddY7Z4CCT3wIfOFADrktdgDWVAh4p_CR60bV276ECvKWsQdyy63KMrHlQED0bI-1EpBtT0xxRfWsD7BPj0aL0oredWU06Bk_lAzN4QlTOur0rYH-8hyphenhyphenFstTGlefLIJOmg/s1600/DSC_0022+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNX8OMPnj0FWddY7Z4CCT3wIfOFADrktdgDWVAh4p_CR60bV276ECvKWsQdyy63KMrHlQED0bI-1EpBtT0xxRfWsD7BPj0aL0oredWU06Bk_lAzN4QlTOur0rYH-8hyphenhyphenFstTGlefLIJOmg/s640/DSC_0022+-+Kopia.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
Det är svårt att vara dyster när man har en hund som Loppan i sitt liv. Bråkigare och stökigare hund får man leta efter, men ingenstans hittar man en hund med så mycket hundkärlek som Loppan har att ge. Tänk att leva ett liv där det roligaste som finns är att få leka i rastgården och det viktigaste är att få vara nära Musse(Musse är en könsneutral sammanslagning av Husse och Matte).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJMiGoPbRWUZef_9FEU49w5K8L1Fyghmknih03pjffcuLMF4W0guhw-rpZ_JYyA6BJ688DpRm9uxFpcZjhlNY5sFg42dtGSVpqGA1yQv9EEFwDePC275XfGmE54jYylN14TBl3pceaN1k/s1600/DSC_0038+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJMiGoPbRWUZef_9FEU49w5K8L1Fyghmknih03pjffcuLMF4W0guhw-rpZ_JYyA6BJ688DpRm9uxFpcZjhlNY5sFg42dtGSVpqGA1yQv9EEFwDePC275XfGmE54jYylN14TBl3pceaN1k/s640/DSC_0038+-+Kopia.JPG" width="480" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKpIziLkjYtT8_2DcTUM3KmzDhavwfUtiENrstGxlmRDDBeiZoreRAOXR3NqH9KAncmKGytd4KQoFFw-xbhj714PacVinTIvveH96NviIFw548HrZSQrssuxM9sxsLeIDau6YZdIBunvE/s1600/DSC_0012+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKpIziLkjYtT8_2DcTUM3KmzDhavwfUtiENrstGxlmRDDBeiZoreRAOXR3NqH9KAncmKGytd4KQoFFw-xbhj714PacVinTIvveH96NviIFw548HrZSQrssuxM9sxsLeIDau6YZdIBunvE/s640/DSC_0012+-+Kopia.JPG" width="480" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-21047946584789744412015-12-03T08:21:00.001-08:002015-12-03T08:22:32.460-08:00Kjolbärare<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga-9Haor4U0ycW0PAd6jzCDPq-U77DljfT1r245TPkqqqhSkMLP2tMDD-X8-uMa1YbHaaB4k2eWb41NOkrLwEpA_s9iHc5S_0t0hy3ukHHBzm1ywuUyLwZz_RWXmFw6Y6ZPzxZLZiSejY/s1600/DSC_0093+-+Kopia+%25282%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga-9Haor4U0ycW0PAd6jzCDPq-U77DljfT1r245TPkqqqhSkMLP2tMDD-X8-uMa1YbHaaB4k2eWb41NOkrLwEpA_s9iHc5S_0t0hy3ukHHBzm1ywuUyLwZz_RWXmFw6Y6ZPzxZLZiSejY/s640/DSC_0093+-+Kopia+%25282%2529.JPG" width="452" /></a></div>
<br />
Idag har solen öst D-vitamin över slätter och bygd och jag har sökt mig ut i skogen för att andas klar luft och ta fina bilder på två av mina favoritkjolar. Jag tycker verkligen jättemycket om kjolar och hade det inte varit för att hundlivet ibland kräver något mer praktiska kläder, så hade jag haft dom jämt. Utöver att det är ett vackert plagg, så appelleras jag av dess långa och trogna karriär som kvinnans främsta livkamrat när det gäller klädväg.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFUQmZBVKPfnj-DrduyAoeN1A3u1lCNsCnAsaR7mRjZVj-i78r9sv0Foi0gLs17sBURcRjsxzzBPeGwI_eM_8oCK9HE1AwsNTytlLdgJ_OAZ-Hv3lTmkQuvkgOUqvLWMBCOxLp6B0myh0/s1600/Image1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFUQmZBVKPfnj-DrduyAoeN1A3u1lCNsCnAsaR7mRjZVj-i78r9sv0Foi0gLs17sBURcRjsxzzBPeGwI_eM_8oCK9HE1AwsNTytlLdgJ_OAZ-Hv3lTmkQuvkgOUqvLWMBCOxLp6B0myh0/s640/Image1.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Någon gång, förmodligen innan bildkonsten uppstod, bestämde någon att kvinnor ska ha kjol och inte byxor och i hundratals år upprätthölls denna sed. Ända fram tills första världskriget hade miljontals kvinnor världen över snavat fram och svurit över söndertrampade kjolfållar, försökt krypa runt på åkern med flera meter tyg runt fötterna, förmodligen drunknat i onödan för att 2,5 meter tyg inte flyter så bra och njutit av förmånen att bara behöva huka sig bakom en buske när man behövde kissa.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlXz3zWncwSOygD0FYH2b9C6fQbC9v-iYsMjP1cBTwVCteEL8rQZPwM2FYg1LRKLjhtLGJMJqdWU15jIl0kkskpcfy6wSr2kU9VMCPg8JQy3EMeMdhcF2A3Kijti5c6hd8Nm0T0Mk2dwQ/s1600/DSC_0086+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlXz3zWncwSOygD0FYH2b9C6fQbC9v-iYsMjP1cBTwVCteEL8rQZPwM2FYg1LRKLjhtLGJMJqdWU15jIl0kkskpcfy6wSr2kU9VMCPg8JQy3EMeMdhcF2A3Kijti5c6hd8Nm0T0Mk2dwQ/s640/DSC_0086+-+Kopia.JPG" width="476" /></a></div>
<br />
Själv är jag väldigt petig med att kläder inte skall klämma och sitta åt runt min kropp. I synnerhet skall min mage få slippa klämmas ihop. Jag lägger ner en hel del tankeverksamhet åt att klura ut klädmönster som kan anpassas efter kroppen och där sakerna skall passa vare sig magen ser ut som en ballong eller är platt som en planka. För det mesta är min mage så där perfekt putig och jag gillar det och gör gärna kläder till mig själv där magen får synas. Jag ändrar hellre på min syn på vad som är snyggt, om det ger mig kläder som är praktiska och funktionella.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs_5Smr4vMqmjQ2JmnFJo6vftFK5-JZ56iljOmlHvWQF33EV2xNxeGQkS8af8_tBQUnT4NEma8l06Hwe3DmTjZaciCjRpnf_2eJVwbDV-2adMtRxVavLO6Iz2s7S4JuoXg3xNeKtRV6rE/s1600/DSC_0036+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs_5Smr4vMqmjQ2JmnFJo6vftFK5-JZ56iljOmlHvWQF33EV2xNxeGQkS8af8_tBQUnT4NEma8l06Hwe3DmTjZaciCjRpnf_2eJVwbDV-2adMtRxVavLO6Iz2s7S4JuoXg3xNeKtRV6rE/s640/DSC_0036+-+Kopia.JPG" width="488" /></a></div>
<br />
Den här blå kjolen är en av mina bättre när det gäller passform, vilket beror på att den är sydd på samma omlottvis som ett par traditionella hakama. Det innebär att bakstycket och framstycket inte är ihopsydda i sidan de översta 30 cm. Bakstycket har en egen linning som förlängs och knäpps mitt fram med en säkerhetsnål. Framstycket läggs på plats över säkerhetsnålen och kan sen knytas bak i ryggen eller framtill som på bilden ovan. På det viset får jag full frihet att välja om kjolen skall sitta tajt eller löst, enbart genom att reglera hur hårt jag spänner och knyter banden i linningen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhH_syikIxnYxsKoGTjgIw9dEVne5OKqHj0Phi0kc9UZnsy4MuSk7RNbiq5S77n0C1oTi7EYpJ7eMZR9IlxMLTRVT_CfH-c9WUgbdcomo48o2q7VP5i0a5tUdB0YnrFYAA5oXh65iuxhgQ/s1600/DSC_0060+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhH_syikIxnYxsKoGTjgIw9dEVne5OKqHj0Phi0kc9UZnsy4MuSk7RNbiq5S77n0C1oTi7EYpJ7eMZR9IlxMLTRVT_CfH-c9WUgbdcomo48o2q7VP5i0a5tUdB0YnrFYAA5oXh65iuxhgQ/s640/DSC_0060+-+Kopia.JPG" width="502" /></a></div>
<br />
Den grå kjolen i ull här ovan är sydd på traditionellt vis, med en fast linning som knäpps med handgjorda hyskor och hakar. Mot linningen veckas kjoltyget, som bara består av en tygtub och vecken läggs så att en större del av tyget hamnar i den bakre delen av kjolen. Som en inbiten dräkthistorieälskare så följer jag en del kostymdramor och denna bär inspiration från Outlander.<br />
<br />
Jag har länge gillat 1700-talet och har ett gäng plagg, men jag har med åren tröttnat på att tillverka rena reenactmentkläder och istället göra kläder som jag faktiskt kan ha i vardagen, men som hämtar inspiration från främst folkligt mode. Det är samma sak med de plagg jag gör som är väldigt mycket inspirerade av folkdräkter, vilka jag då och då har till vardags, mest för att det är så jäkla vackra. Och för att folk borde få se vilket fantastiskt kulturarv vi har och att folkdräkter inte bara är för tanter och Sverigedemokrater.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs38mC_jd5omYpk49NU5Zu9XZfU2Fx9iJlbMNwC27yDyDjQ-tYAQR67Q_wJpZK7PiFVJVEcsnps-BYXZtLdMVuO8eZhr6k1s_HiCM7_If6LP9Afd-2oJPf3Yfl08_SOxBXFSFDWnw6LvA/s1600/DSC_0090+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs38mC_jd5omYpk49NU5Zu9XZfU2Fx9iJlbMNwC27yDyDjQ-tYAQR67Q_wJpZK7PiFVJVEcsnps-BYXZtLdMVuO8eZhr6k1s_HiCM7_If6LP9Afd-2oJPf3Yfl08_SOxBXFSFDWnw6LvA/s640/DSC_0090+-+Kopia.JPG" width="432" /></a></div>
<br />
Bara se hur vackert tyget faller i veck och böljar runt fötterna! Kanske är det inte så märkligt ändå att kvinnor haft sina kjolar och att de i princip knappt har förändrats något alls på så många år.<br />
<br />
Något annat som jag brinner lite för att återinföra hucklet. Att få folk att sluta se det som om man klätt ut sig till påskkärring, och börja se vilken trevlig huvudbonad det faktiskt är. Det är snyggt som bare den, man fryser inte om öronen, det kan lätt byggas om till halsduk och sa jag att det är väldigt snyggt?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk_t-I5uiW2kP0AVeFVRpqo559hQKnsxAAqWweMTW6uhUDpTyZDuxYNujdOXpb8GJHBVtCULPQyPq7JN9GwffzAGKGMtJ_Qxp3WXSU267IQ43y4ugXaUvgITjSYKZg6iXujceowRqLPXI/s1600/DSC_0064+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk_t-I5uiW2kP0AVeFVRpqo559hQKnsxAAqWweMTW6uhUDpTyZDuxYNujdOXpb8GJHBVtCULPQyPq7JN9GwffzAGKGMtJ_Qxp3WXSU267IQ43y4ugXaUvgITjSYKZg6iXujceowRqLPXI/s640/DSC_0064+-+Kopia.JPG" width="472" /></a></div>
<br />
Dessutom kan jag tycka att det är lärorikt att känna sin historia, att det bara är något hundra år sedan det var kutym att gifta kvinnor dolde sitt år. Att utsläppt hår eller synliga uppsättningar var förunnat unga och ogifta kvinnor, där den sociala koden att täcka sitt hår var starkt förknippad med vuxendomen och den status giftermålet förlänade kvinnor då som nu. Den aspekten skiter jag i och för sig i, jag vill mest ha det för att det är så snyggt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhagGqhTnBMWjt2waL85LzXT4WJoEAsJ4yde8CrTmHnZ8qWYgprtyzCqFlcGlmOmPQnfzeZp0L7POEcxxRihwJEm_P1z04Woco8DsFpwccw5RZztnGpxx6fVo0oEw3ADxx95QC1viv-R0A/s1600/Image2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="388" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhagGqhTnBMWjt2waL85LzXT4WJoEAsJ4yde8CrTmHnZ8qWYgprtyzCqFlcGlmOmPQnfzeZp0L7POEcxxRihwJEm_P1z04Woco8DsFpwccw5RZztnGpxx6fVo0oEw3ADxx95QC1viv-R0A/s640/Image2.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
När jag lämnade naturen för den här gången slogs jag åter igen av att naturen inte verkar veta riktigt vilken årstid det är. Har jorden blivit förvirrad? Eller är det en naturlig del av tidens gång att årstider inte följer strikta gränser, utan att hösten och vintern kämpar om vems tur det är att stå på scen. Och innan vintern slutgiltligen tar över rodret så existerar både höst, vinter och vår på samma gång, kämpandes som om det är deras sista chans att glänsa.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8978sQm30LUgNRIOPS7nUgAVLDmyqPM8Qt15UolTxvsSFFvmGl7hgwzlSh93l3MNf81-HN82zCfPdWnRRB6LBg5kFbqv8MH6wUYR6OzlETP51WZ6nfd7zKaWI8fWPuSbb5GfwmA_UKNs/s1600/DSC_0006.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8978sQm30LUgNRIOPS7nUgAVLDmyqPM8Qt15UolTxvsSFFvmGl7hgwzlSh93l3MNf81-HN82zCfPdWnRRB6LBg5kFbqv8MH6wUYR6OzlETP51WZ6nfd7zKaWI8fWPuSbb5GfwmA_UKNs/s640/DSC_0006.JPG" width="480" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-5603038526580538362015-12-02T06:24:00.000-08:002015-12-02T06:29:54.849-08:00Draghundar och galenskaper<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbvMjIHV7N8yFADout2HQdG9T67RAfnJo2Yq5GXJsbW4w6ZJLt40lYAfx8Eceq7rPw3lo2VXNFqy0xOZfi2QAiOnVUTlXxaMYbp_GFVpiNQsnTf-YaO5saPNgAg9TZKMJJ3ARdS_z9m-U/s1600/DSC_000014+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbvMjIHV7N8yFADout2HQdG9T67RAfnJo2Yq5GXJsbW4w6ZJLt40lYAfx8Eceq7rPw3lo2VXNFqy0xOZfi2QAiOnVUTlXxaMYbp_GFVpiNQsnTf-YaO5saPNgAg9TZKMJJ3ARdS_z9m-U/s640/DSC_000014+-+Kopia.JPG" width="481" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den galna hunden till höger är Loppan. Hon fick ingen guldstjärna i kanten efter den här turen om man säger så. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Här kommer en fin bild på min sambo som precis har gett sig iväg med alla våra hundar ut på en dragrunda på ca 2 mil. Det skall tilläggas att han för 2 dagar sen gjorde en kalasvurpa, när han var ute och körde med allihopa. Bakom en krök stod en älg och alla blev minst sagt förvånade. Förutom hundarna som blev jätteglada och tog i för kung och fosterland.<br />
<br />
Det hade förmodligen gått bra om inte kicken hade kört ner i en djup håla med geggamojja och helt sonika tvärstannat. Tvärstannade gjorde varken hundarna, älgen eller sambon som flög över styret lyckades skada ena tummen riktigt ordentligt. Kicken for iväg släpandes efter hundarna en 100 meter innan de fastande med linorna några tiotal meter in i skogen.<br />
<br />
Med skadad tumme fick han samla ihop kickbiken och montera fast bakhjulet som också hade farit i luften när det tog stopp. Istället för att ringa på hjälp eller köra direkt hem fortsätter han köra, oförmögen att använda tummen och halvhängandes på kicken. Han körde på fram till rasthägnet, där vi brukar släppa hundarna på "after work", precis som han hade planerat att göra från början. Man kan bara konstatera att han måste vara ovanligt motståndskraftig mot smärta,. Och nu två dagar senare så är hans på´t igen. Han är helt galen. Men hundarna har kul, det är tydligen det enda som är viktigt. ;)<br />
<br />
Men visst, det är ingen ofarlig sport vi ägnar oss åt, i synnerhet inte för mig som kör på MTB och dessutom sitter fast i den med protesen(jag saknar vänster underarm) och därmed inte kan komma av så lätt om det går åt pipsvängen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4A6QeCHWK9ZbGyrojWE6v_FR4Bu-rM3hxPpp6nkxZi22RKC5v5SOUsT8O1IDNavGtpEsA7FsDOMbJ8QYTrPEH4ZoH37n4pWfsTCinDN5ONikGXXOiaRbcDShCcJhjVBh-0QyspgvsRpM/s1600/DSC_0277.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4A6QeCHWK9ZbGyrojWE6v_FR4Bu-rM3hxPpp6nkxZi22RKC5v5SOUsT8O1IDNavGtpEsA7FsDOMbJ8QYTrPEH4ZoH37n4pWfsTCinDN5ONikGXXOiaRbcDShCcJhjVBh-0QyspgvsRpM/s640/DSC_0277.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Idag skrev jag tenta och nu tänker jag inte plugga något mer i år. Kroppen och huvudet är slut och jag måste vila upp mig. Så är det med det, hoppas bara allt löser sig till det bästa med det praktiska bara. Nu tänker jag bara fokusera på att vara ute med mina hundar och min sambo, hantverka och grejja och göra saker som är nyttiga för själen. Snart kommer fler roliga bilder och projekt, var så säker. :)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEje6J-zk_2TWn-Ct-zv6Zz0jfAqOwcOcqM0e3JaG85D1bdw21JStVXvBTHME4pZNCQDEH-YqMPwpkYWEXVZFPcjSIdHqGDSLLQApOMIe5h9wuVy9ei3PEJNkJI-hJuRZd5cqUDg_NVWEHc/s1600/DSC_0094.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEje6J-zk_2TWn-Ct-zv6Zz0jfAqOwcOcqM0e3JaG85D1bdw21JStVXvBTHME4pZNCQDEH-YqMPwpkYWEXVZFPcjSIdHqGDSLLQApOMIe5h9wuVy9ei3PEJNkJI-hJuRZd5cqUDg_NVWEHc/s640/DSC_0094.JPG" width="640" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-86290792230412329422015-11-30T13:19:00.000-08:002015-11-30T13:20:20.156-08:00Pågående projektslådan<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoP9ZH77vbfb_zjxz7cSGGYpoTgNoifjtVHcDfeDcW8RVPtJ-s606nl7ONAi1ncfSTPL-klnTsJ9fu3UjHv35xHgW8g2sIjad3Q4AMvH6_2Mwg9wYe3AErBsc3mqzY9x-UuOPJrm0phGo/s1600/DSC_0019+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="590" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoP9ZH77vbfb_zjxz7cSGGYpoTgNoifjtVHcDfeDcW8RVPtJ-s606nl7ONAi1ncfSTPL-klnTsJ9fu3UjHv35xHgW8g2sIjad3Q4AMvH6_2Mwg9wYe3AErBsc3mqzY9x-UuOPJrm0phGo/s640/DSC_0019+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Många finns de där ute, projekt som påbörjats men avstannat av en eller annan orsak. Jag försöker hålla mängden saker i denna låda nere och har de senaste åren varit riktigt bra på att inte lämna några projekt oavslutade. Men sen finns det alltid några som drar ut på tiden. Jaaa, de ska bli färdiga. Så småningom.<br />
<br />
Som vävsömsbroderiet här ovan, som bara väntar på att jag skall beställa hem mer Mora-garn, eftersom det helt sonika tog slut innan jag hann bli klar. Också ett trevligt broderi, fast ganska uppmärksamhetskrävande eftersom man måste räkna alla trådar och det är ganska smått. Nästa gång jag gör ett sådant blir det på en snyggare linväv, där garnet förmodligen täcker bättre, men jag körde på principen att man tar vad man har.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKeLN32f92N9PWNL_Mfr2LgLdWlYms639sxC7CWXO6g1hfHxpJKB3g1BNylKxsP7eIEE0rk0AP9BSHDyXqNExMMTGkHQgjVPAfw4sqzR9HQjsbyt7LylkXemzxcXLVhyphenhyphenCR0FPTU_VXexU/s1600/DSC_0008+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="340" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKeLN32f92N9PWNL_Mfr2LgLdWlYms639sxC7CWXO6g1hfHxpJKB3g1BNylKxsP7eIEE0rk0AP9BSHDyXqNExMMTGkHQgjVPAfw4sqzR9HQjsbyt7LylkXemzxcXLVhyphenhyphenCR0FPTU_VXexU/s400/DSC_0008+-+Kopia.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
Nästa projekt som ligger och väntar är en bit plattväv, som skall få bli en kudde till min gröna fåtölj. Den här vävdes under en distanskurs i vävning, som jag läste för några år sedan. Faktum är att en varp till just en plattväv ligger och väntar på att bli förskedad, men vi får se om jag känner att jag har tid för ett sådant projekt just nu. Eventuellt får jag tid, eventuellt får jag inte tid.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhOk0y3Xs_8wM_ngY71eVr_uycKcVfsNB1Yh1gmWZN24-_yRRc9qpzsK24cJ4dJLhINxcDrb8wWshDAH6YoGGAfcCnLbCFKSh9gvcSMgTCshns_IJAC6TFlsayp7f96Zrr0L45mToN8iw/s1600/DSC_0021+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="350" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhOk0y3Xs_8wM_ngY71eVr_uycKcVfsNB1Yh1gmWZN24-_yRRc9qpzsK24cJ4dJLhINxcDrb8wWshDAH6YoGGAfcCnLbCFKSh9gvcSMgTCshns_IJAC6TFlsayp7f96Zrr0L45mToN8iw/s400/DSC_0021+-+Kopia.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
Ett annat projekt i lådan vet jag med all säkerhet att det inte kommer att bli klart och det är broderiet ovan. Det var ett prov som jag påbörjade när jag skrev min B-uppsats i Textilvetenskap i våras. Jag hittade ett jättefint kalkkläde i Uppsala Domkyrkas samlingar, som jag gjorde en broderiteknisk analys av och för att få känna lite på teknikerna och materialet gjorde jag ett försök till rekonstruktion. Jag kunde då konstatera att jag varken hade rätt material eller tillräcklig skicklighet för att få till det. Vi skyller mest på materialet, eller hur? ;)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAdLWFrN1uae8u1qFNqm4_cTvLeZ4AYQQR3TZMOohCWdH-q1eHmtg7uUr5HyNXH-GgmpIqGAcw3eZ70upY4Y2ue_ljY247gsPWqzkZ1Q4tvZZ3OInUg-_5-hi7zwhrvnOmNA-JdtrxBeQ/s1600/DSC_0023+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAdLWFrN1uae8u1qFNqm4_cTvLeZ4AYQQR3TZMOohCWdH-q1eHmtg7uUr5HyNXH-GgmpIqGAcw3eZ70upY4Y2ue_ljY247gsPWqzkZ1Q4tvZZ3OInUg-_5-hi7zwhrvnOmNA-JdtrxBeQ/s640/DSC_0023+-+Kopia.JPG" width="465" /></a></div>
<br />
Sanningen med det här pågående projektet är att det som jag egentligen har skjutit upp är processen att skriva ut uppsatsen och skicka runt till de som hjälpt mig med arbetet, vilket såklart är dåligt av mig. Men ibland blir det ju så, att annat som livet och plugg kommer emellan och sen finns inte orken och lusten kvar.<br />
<br />
Roligt med mitt arbete är att när jag valde föremålet så hade jag ingen aning om, och inte speciellt många andra heller för den delen, att det i själva verket var självaste Agnes Geijer som beställt denna kalkduk från Handarbetets Vänner, till minne av sin avlidna mor och tillika Agnes Brantings syster. Hon hetter Calla Geijer och var själv en väldigt duktig brodös och gjorde en del arbeten tillsammans med Agnes Branting.<br />
<br />
För er som inte är insatta i textilens historia så är Agnes Brantings och Agnes Geijers betydelse för textilhistorien lite samma som Gud och Jesus är för kyrkan. Så visst var det roligt att upptäcka detta. Dessutom verkar det som att jag är den första att skriva om en teknik som använts i broderiet, som inte är känd för världen sen tidigare. Iallafall så kände inte min handledare och tillika broderiexpert Ingela Wahlberg till den och det som hon inte känner till om broderi är inte värt att veta.<br />
<br />
Man kan sammanfatta hela det här arbetet med att vi var tvungna att sittdansa och hoppa runt och dansa små glädjedanser lite då och då. Iallafall jag då, man vet aldrig med Ingela. Det kan hända att hon mest bara försökte klia sig på ryggen eller nått sånt. Ni vet såna där genier... De kan helt sjukt mycket, men egentligen är det lite smågalna. ;) Vad jag mest försöker säga är att jag saknar den tiden. Det var en bra vår.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRz81nR0Oi_rS_oFP6yFeoADtGlgqtubQq_STdMMQ9J5izQkRcUniIlHvE-OmdBOFQBDcKJXf_Ml_DJ191x12zWbVVzR8SGvo2WMlebnyqDMYtqID15GriskmGhkTKZKK2oy55ThxJlI8/s1600/DSC_1202+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="270" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRz81nR0Oi_rS_oFP6yFeoADtGlgqtubQq_STdMMQ9J5izQkRcUniIlHvE-OmdBOFQBDcKJXf_Ml_DJ191x12zWbVVzR8SGvo2WMlebnyqDMYtqID15GriskmGhkTKZKK2oy55ThxJlI8/s400/DSC_1202+-+Kopia.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
Som avslutning vill jag bara meddela att jag har fått min första beställning här via bloggen! Jippi, jag är den lyckligaste människan på jorden ikväll! Jag skall få sticka upp en Malin till min underbara svägerska, som även verkar envisas med att få betala för det också. Kan hända att det beror på att jag vägrade betala underpris när jag köpte hennes vävstol för några år sedan och min bror blev orolig över att min svägerska kanske försökte skinna mig, när man numera kan få sådana helt gratis av gamla tanter som bara vill bli av med dom.<br />
<br />
För att göra kvällen ännu lite bättre så kontrade jag med att beställa bullar av min bästa granne, som borde ha gett sig på en karriär som bagare. Jag vet inte hur hon gör, men när till och med min sambo, som i vanliga fall inte äter saker som innehåller sött, vill beställa vetelängder av henne, ja då är det bara att lyfta på hatten och tacka ens lyckliga stjärna att hon flyttade hit.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-21453965901136775312015-11-30T09:08:00.001-08:002015-11-30T09:09:13.759-08:00Petrol makes the world go around...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjguTSNJQzAbgIyND2sD9GxbwpJN80eLZVc1ILrG6J2WTjB-Da6bwHaquBAX6HbyU3Gqvw5SWOhQQJQRo6vdKK6X3OVReCY-3QMWFH7hOucyhkNYmekrEWycRdWsMwreNSPkj7S41IH8Fw/s1600/DSC_0328+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjguTSNJQzAbgIyND2sD9GxbwpJN80eLZVc1ILrG6J2WTjB-Da6bwHaquBAX6HbyU3Gqvw5SWOhQQJQRo6vdKK6X3OVReCY-3QMWFH7hOucyhkNYmekrEWycRdWsMwreNSPkj7S41IH8Fw/s400/DSC_0328+-+Kopia.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
I detta inlägg blir det färgtema, med en av mina favoritfärger nämligen petrol. Saker av textilt format som hamnar hemma hos mig har en tendens att ha just den färgen, vare sig det var tanken eller inte. Vissa färger går bara inte att säga nej till. En annan sådan färg är en varm variant av plommon och rosa, vilket är knepigt eftersom det inte är färger jag normalt har på mig, men som bara är så snygga att jag måste ha dom. Jag tror det grundar sig i en fascination för att det går att färga fram dessa färger med naturliga pigment som koschenill.<br />
<br />
Men vi börjar med ett bargellobroderi som blev klar förra vintern och som jag gillar så pass skarpt att det får sitta på väggen och ses varje dag. Mönstret kopierade jag av min lärare Ingela Wahlberg när jag läste textilvetenskap, men färgsättningen är min egen. Bargello är ett trådbundet broderi, som ofta syftar till att skapa läckra geometriska mönster med djupverkan.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6y-ZXmxPjMR4m1OgFnX3BAtckseG8ZWBwiLstwOx5INCKtY3QJ0g4z_AAx_nXmr1F4lhpxO0Fe31MINMXFPtsbQcqpOeGrVsWOB-vHhq1jn_pNupcrVzlA-kQaKkBhZEgq_3fG5MB8yQ/s1600/DSC_0330+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6y-ZXmxPjMR4m1OgFnX3BAtckseG8ZWBwiLstwOx5INCKtY3QJ0g4z_AAx_nXmr1F4lhpxO0Fe31MINMXFPtsbQcqpOeGrVsWOB-vHhq1jn_pNupcrVzlA-kQaKkBhZEgq_3fG5MB8yQ/s400/DSC_0330+-+Kopia.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
Jag har broderat med vanligt molinégarn och odelad tråd, vilket ger ett fylligt broderi som täcker bottnen väl. Det innebär också att det går åt sjuhelsike mycket garn, jag fick beställa hem nya dockor flera gånger. Jag tycker det här är ett väldigt trevligt sätt att brodera på, perfekt framför en film och man behöver inte tänka allt för mycket.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyTRbm4LR1kD6JH3VLlW7LMEN516OQ-ZyWPaiOpzkj6Ghw6wTWSPhkdW3GHyXlMMoqo1XvOrMjt5ptpED0EAXKFrFeyLxzUur6Gw7xGqXUFZWdz3tTbpJVXqUNRtkuvMzFFfxIGkefziA/s1600/DSC_1216.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyTRbm4LR1kD6JH3VLlW7LMEN516OQ-ZyWPaiOpzkj6Ghw6wTWSPhkdW3GHyXlMMoqo1XvOrMjt5ptpED0EAXKFrFeyLxzUur6Gw7xGqXUFZWdz3tTbpJVXqUNRtkuvMzFFfxIGkefziA/s640/DSC_1216.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Något som blev klart ganska nyligen är detta par av ankelvärmare, eller deras rätta funktion är i mitt fall att se till att inte grus trillar ner i mina fina, men något glappande finkängor. Stickade i ett av mina favoritgarner Manos Silk Blend, den här gången i en melerat variant som innehåller flera av mina favoritfärger så som petrol och lejongul. Tyvärr är garnet snyggare som härva än som stickat, men det här duger det också.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzYoCCdXGH9Dsm9eoyLL_bQSUVyQyqE63lXAIICW8OZqUNXHKhN4fwd3o9hZCeBJ9nOCV7s-FhRETlV6rUZyTrCh0fDmWPcFAh50QSGC_6NbIn8H-knpiYJIB1RaRdlY1kxP_R8eZpLqQ/s1600/DSC_0341+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="584" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzYoCCdXGH9Dsm9eoyLL_bQSUVyQyqE63lXAIICW8OZqUNXHKhN4fwd3o9hZCeBJ9nOCV7s-FhRETlV6rUZyTrCh0fDmWPcFAh50QSGC_6NbIn8H-knpiYJIB1RaRdlY1kxP_R8eZpLqQ/s640/DSC_0341+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Det här är den stickningen jag håller på med nu, vilket skall bli en halsduk/cowl i ett alpackagarn från Sandnäs. Det är första gången jag provar på att sticka flätor och det var riktigt roligt även om det tar en herrans tid. Garnet är i en ljus turkos, som egentligen är lite ljusare och drar mer åt grönt än på bilden. Jag har blivit lite förtjust i Sandnäs Alpakka, då det är lite tjockare än Drops Alpaca, vilket gör att det blir lite fylligare när man stickar. Fast två trådar av Drops Alpaca blir rätt bra ihop också.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgACWU1JtISJP8RkZ3trGDA0yYkYM2AxvBa9UrWuFKXiZt1_on3iRBIoaU_XWYLc4dQi9m_0NFy14LD9kgRssEz11gK3sFvDJsBuWvjPPpP4lMRGpxqIrMt-gqW7wKLY0yhXqwQta6gk6I/s1600/DSC_0333+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgACWU1JtISJP8RkZ3trGDA0yYkYM2AxvBa9UrWuFKXiZt1_on3iRBIoaU_XWYLc4dQi9m_0NFy14LD9kgRssEz11gK3sFvDJsBuWvjPPpP4lMRGpxqIrMt-gqW7wKLY0yhXqwQta6gk6I/s640/DSC_0333+-+Kopia.JPG" width="385" /></a></div>
<br />
Jag grubblar också över vad jag skall göra utav mitt Möbelåtta-garn, som jag köpte för att väva lite plattväv, men där jag har fått inse att jag nog inte kommer att ha så mycket tid till det i framtiden. Funderar på om jag kan sticka med det, men det tenderar att bli ganska stickigt när garnfibrerna blir böjda. Även på den här bilden är det blågröna garnet mer åt grön-petrol i verkligheten, där färgerna riktigt lyser mot och av varandra.<br />
<br />
Funderar på att väva småsaker med hjälp av cardboard loom, får se när jag kan ge mig på ett sådant projekt. Det närmsta jag hittat i stickvänlig kvalité och med liknande utseende är Drops Lace, som är ett väldigt fint garn, men väldigt tunt. Det kräver en hel del tålamod. Och det färdiga föremålet kommer bli stort som en tummetott ungefär.<br />
<br />
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-73524106023865861182015-11-29T11:46:00.001-08:002015-11-29T11:47:27.259-08:00Gula byxor gör jorden till en lite bättre plats...<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_JB200RGBP62sJKaHYqFB98_59YehSP1lKvJX0Di8Wz0iXCVW_d0Qz9JIG2jOIdckyenVJqkz-U4OJr89izffNhpD9JbNUlsnjRkP8Fvxf_XpCAJuw1caMj-dHs1m0_RISoh20P4L2qA/s1600/DSC_0362.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_JB200RGBP62sJKaHYqFB98_59YehSP1lKvJX0Di8Wz0iXCVW_d0Qz9JIG2jOIdckyenVJqkz-U4OJr89izffNhpD9JbNUlsnjRkP8Fvxf_XpCAJuw1caMj-dHs1m0_RISoh20P4L2qA/s640/DSC_0362.JPG" width="518" /></a></div>
<br />
I dagens regn och rusk blev det ändå en tur ut i skogen, med hundarna och kameran i högsta hugg. Jag tänkte premiervisa mina gula byxor i ull, men det kommer även att komma med bilder på min grå tröja som är inspirerad av skånska spedetröjor, samt ett broderat pannband som jag knåpade ihop förra vintern.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9wBP5uSv96bRNT_LLgqwdMyRKl5h5Bv3RPLF-e8HXYwyzoDxpABTNf2HvpFAqdPkztj_s-o5pWcuNhgTmd8JJYjYNfHUjka7la5rFVXtP9AJqgnZeaPF8hOfZ8xl2S9_5UNwpRvJ4dfE/s1600/Image2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9wBP5uSv96bRNT_LLgqwdMyRKl5h5Bv3RPLF-e8HXYwyzoDxpABTNf2HvpFAqdPkztj_s-o5pWcuNhgTmd8JJYjYNfHUjka7la5rFVXtP9AJqgnZeaPF8hOfZ8xl2S9_5UNwpRvJ4dfE/s1600/Image2.jpg" /></a></div>
<br />
Men vi börjar med byxorna, som har blivit mina favoritbyxor och det är inte jättelångt ifrån att jag vill sova med dom på. Jag har i många år vägrat sy byxor, av den enkla anledningen att jag trodde det skulle vara väldigt svårt. Men där hade jag fel.<br />
<br />
De gula yllebyxorna är nr två från samma modell, men där jag gjort en hel del förändringar av ursprungsmönstret. Jag är lite förtjust i japanska sömnadsmönster och detta heter Tapered Trousers och är ifrån en bok som heter <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/she-wears-the-pants-9784805313268">She Wears the Pants</a> av Yuko Takada. Som vanligt är mönsterstorlekarna helt kokobängbäng, vilket resulterade i att jag fick sy om en del, men man är ju van.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7EqAbBzoU-7iIUHTS2GgH7Us2B2B4JqqXGUsKJzWREva_Aq8ClBrPHYupZSA0wjWEfh5fy4-HDlVOkQigOfbWBfvj7pn4C1mee-n3fPJVTvREn_Y9HCppLNJ-1SKUbcGGT3KRMNFLJxQ/s1600/Image1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7EqAbBzoU-7iIUHTS2GgH7Us2B2B4JqqXGUsKJzWREva_Aq8ClBrPHYupZSA0wjWEfh5fy4-HDlVOkQigOfbWBfvj7pn4C1mee-n3fPJVTvREn_Y9HCppLNJ-1SKUbcGGT3KRMNFLJxQ/s1600/Image1.jpg" /></a></div>
<br />
Anledningen till att jag i detta fall valde ett köpemönster var främst för att lära mig hur man syr gylf. Annars gör jag i regel mina egna mönster, det brukar bli bäst så. Det bästa med byxorna är att jag kan ha dem ganska löst i midjan utan att det för den delens skull åker ner. Jag är absolut inget fan av kläder som klämmer åt runt min kropp och vecken i fram på byxorna gör att min lila mage kan puta ut precis lagom mycket.<br />
<br />
Dessutom är det skönt med lågt skrev och hög midja och det kommer absolut att bli fler brallor av den här modellen. Att sy flera lager av tjock ull och på det ha fickor i ett kraftigt bomullstyg är kanske inte en hit för symaskinen, men alla inblandade överlevde så då är allt frid och fröjd.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKLPYe35Ur7-LNw_WQtJ-dXdC_dEYrIQyYvJ-Vq_ZFfPS3LkJmvZcAZHBnJTyR77uwnkdOay7TwKORBs7mncIxczqZ6DJPkcCYgRPqwLoUMfs8xogdvYS34ZyWKI6dVPcfiEUhjXd2LSg/s1600/DSC_1189+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="356" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKLPYe35Ur7-LNw_WQtJ-dXdC_dEYrIQyYvJ-Vq_ZFfPS3LkJmvZcAZHBnJTyR77uwnkdOay7TwKORBs7mncIxczqZ6DJPkcCYgRPqwLoUMfs8xogdvYS34ZyWKI6dVPcfiEUhjXd2LSg/s640/DSC_1189+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Tröjan har jag stickat av Yllets tre-trådiga ullgarn, som numera inte tillverkas längre. Jag köpte upp ett litet lager när de hade utförsäljning för herrans massa år sedan, då jag såg potentialen i garnet som material till nålbindning. Men det blev en tröja istället. Denna har några år på nacken, men har legat länge i Pågående-projekts-lådan och fick bli klar förra året.<br />
<br />
Min första tröja som jag stickade var en röd spedetröja efter inspiration från de skånska folkdräkterna och den kommer att dyka upp i ett eget inlägg lite längre fram. Det var kortfattat ett evighetsprojekt och den är ursnygg, men det är inget jag har till vardags, då den bliv lite för snäv för att vara riktigt bekväm. Därför ville jag ha en liknande, men som skulle vara mer anpassad för att användas och som dessutom stickades i ett betydligt tjockare garn och därmed inte tog 100 år att slutföra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh82ZKN9Z_CC9Hmuo1vJQ0oRQ5cFZPIUQ8AR6WavwhN6_q3gTHrzVoXV1kmNsVFsi8KpFL04Uiu5VTcW0nUGgSEZqPhLWm0j8nkVpwJHSS24w9om0zgXYWcgvZbOolkssoO42BRDwKVlc/s1600/DSC_0342.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh82ZKN9Z_CC9Hmuo1vJQ0oRQ5cFZPIUQ8AR6WavwhN6_q3gTHrzVoXV1kmNsVFsi8KpFL04Uiu5VTcW0nUGgSEZqPhLWm0j8nkVpwJHSS24w9om0zgXYWcgvZbOolkssoO42BRDwKVlc/s1600/DSC_0342.JPG" /></a></div>
<br />
Det tredje föremålet som skall förunnas lite uppmärksamhet är min lilla huvudbonad eller vad man skall kalla det. Broderiet är hämtat från den fantastiska brodösen <a href="http://yumikohiguchi.com/">Yumiko Higuchi</a>, som är värd att uppmärksammas för sina enkla men väldigt fina broderier. Så jag ville helt enkelt ha mitt eget och pannband är alltid bra att ha. Jag kanske inte behöver nämna att jag är väldigt förtjust i den här lejongula färgen, den gör sig verkligen bra till allt. För att få bättre passform har jag sytt in lite resår i nacken.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBzqA5txqL5W-uYoBzdUg6qNyTB_RAQ4crGJEJZCULlMU4kKoKUJsrDdeGPqHc2cPprfXiwGAVHNW-TCsOxEHPeiFyddl4B8JPcNGanrjvdVy67lAisCGN_DkurC3cQITBd15EPHsELoY/s1600/DSC_0619.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBzqA5txqL5W-uYoBzdUg6qNyTB_RAQ4crGJEJZCULlMU4kKoKUJsrDdeGPqHc2cPprfXiwGAVHNW-TCsOxEHPeiFyddl4B8JPcNGanrjvdVy67lAisCGN_DkurC3cQITBd15EPHsELoY/s640/DSC_0619.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
Broderiet är utfört i vanligt DMC mouliné, där jag har belönats med att ta över min mormors gigantiska garnförråd, bestående av 8 lådor med garner jag beräknat uppgår till ett värde av 5 000- 6 000 kr om man hade köpt det helt nytt. Med studentekonomi är det här helt helt fantastiskt och jag hoppas kunna göra av med iallafall hälften innan jag själv är en blind gammal tant.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuK91ba4RkoUwFM0FxVzU11we2fL6I6wckm0uRIVTVm0_geeoraX8PaG3fQlK_kYKxCqh6n3h8bikddBSixTuEy9blSRHLaQpZ2GsQFIJCjS3GbGsVnWE7xFpTMV_u8nvl_4qEsnxwDCw/s1600/Image5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuK91ba4RkoUwFM0FxVzU11we2fL6I6wckm0uRIVTVm0_geeoraX8PaG3fQlK_kYKxCqh6n3h8bikddBSixTuEy9blSRHLaQpZ2GsQFIJCjS3GbGsVnWE7xFpTMV_u8nvl_4qEsnxwDCw/s1600/Image5.jpg" /></a></div>
<br />
Och så till sist lite natur, det är gott för själen. Det är fantastiskt hur mycket som fortfarande är starkt grönt, man ser det om man tittar noga och inte bara sveper med blicken över allt som mest känns brunt och beigt. Bessa och Loppan höll tålmodigt mig sällskap i skogen, eller kanske inte så tålmodigt om man ser hur de har röjt kring på marken där de ligger. Om någon frågar så säger vi att det är vildsvin som gjort det, okej? ;)<br />
<br />
Nu åter till studierna och tentan om två dagar. Känns roligare att grejja med bloggen, så det känns ju så där lovande inför skrivningen. Men skit samma, man måste leva också!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-44137236156470398572015-11-28T15:10:00.000-08:002015-11-28T15:42:14.593-08:00Höst<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhghL8sjv-j1ABcMIgPNTLjb44OJOcRFsCoCeLl7HV7IX5oAxfzMnsUqe0q9ASaplPfQYrtf2Iw0T8u-z7ioEJx-ddb800T6HNzYtGWrQ0otsRL4mBUl253lrOM0_5Os39kukAMGOXamqY/s1600/DSC_1020.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="340" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhghL8sjv-j1ABcMIgPNTLjb44OJOcRFsCoCeLl7HV7IX5oAxfzMnsUqe0q9ASaplPfQYrtf2Iw0T8u-z7ioEJx-ddb800T6HNzYtGWrQ0otsRL4mBUl253lrOM0_5Os39kukAMGOXamqY/s640/DSC_1020.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bessa spanar efter det här årets sista kalvbajs</td></tr>
</tbody></table>
Det är nog inte bara jag som lagt märke till att det numera är höst och att de gråa molnens årstid har kommit. Som hundägare(och därmed tvungen att gå ut i skitvädret vare sig jag vill eller inte) har jag noterat att den förut så fantastiskt torra och fina hösten numera har evolverats till en något blötare variant, vilket innebär att hundarna mest är täckta med lera efter våra dagliga promenader i naturen. <br />
<br />
Det blir inte bättre av att de slutat leka i rastgården till förmån för den uppenbarligen fantastiska sysslan att äta jord. Fråga mig inte varför, jag har ingen aning om varför de företar sig denna något märkliga vana. Å andra sidan äter de ohemula mängder bajs också, om de får möjligheten, så man kanske inte kan förvänta sig så mycket.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhswBs9BrZRD8yVYGcSI7mTjB-ov1tm0EdOFSyw2vBaN20pnH5vKrxIeSsqXxKsx9k6FeL6wj0hXeFgAXhRcc4j_bKB_Im7d87gaTL_Pxy6azsIMsha5or2pJMnf3wDtu9GYvxjO0xkylo/s1600/DSC_1026.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhswBs9BrZRD8yVYGcSI7mTjB-ov1tm0EdOFSyw2vBaN20pnH5vKrxIeSsqXxKsx9k6FeL6wj0hXeFgAXhRcc4j_bKB_Im7d87gaTL_Pxy6azsIMsha5or2pJMnf3wDtu9GYvxjO0xkylo/s1600/DSC_1026.JPG" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Nej hjärtat, det blir ingen puss nu...</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Förresten, hunden på bilden heter Bessa och är min äldsta och första hund och är numera en pigg tant på snart 8 år. Hon är kalassöt, har ett maniskt slickbeteende vilket medför att hon lärt sig den beundransvärda konsten att smyga sig på folk och antasta dem med sin tunga. Bessa gör aldrig några dumheter, tant Agda skulle kunna gå ut och gå med henne utan problem och hon har aldrig ätit på mina textilier, vilket hon skall ha kredit för eftersom de tenderar att ligga utsprida mest överallt.<br />
<br />
Hennes fd pojkvän och min föredetta schäfer Love däremot åt upp 15 nygjorda bollknappar, när han var ung och dum. Han bajsade sedan bollknappar i några dagar. Eftersom det är tråkigt att sy bollknappar föreslog jag lite skämtsamt för min dåvarande sambo att det är ju bara att skölja av dom och sy fast dom på hans nya 1300-tals kjorteln, som var planen från början innan knapparna fick åka flumeride genom Loves inre hemliga skrymslen och vrår. Idén uppskattades av någon märklig anledning inte. Konstigt.<br />
<br />
Något som Bessa VERKLIGEN gillar är min föräldrar. Hon gillar dom så mycket att jag måste ta ut henne när hon skall hälsa på dom, för att inte riskera att grannen under får nog och ser till att få oss vräkta. Jag gillar också mina föräldrar, i synnerhet gillar jag min mammas preferenser när det gäller färger. Vi är såna där som gillar petrol och limegrönt, gärna ihop. Då blir vi riktigt till oss.<br />
<br />
Det är praktiskt på många vis, t ex gör det där här med julklappar till en easy peasy sak och i år fick hon en stickad sjal i det fantastiska garnet Silk blend från Manos. Varje gång jag går in i Yll och Tylls butik står jag där vid detta garn och suckar och klämmer lite och tänker att det känns inte alls bättre bara för att jag står här och tittar och klämmer lite. Men man måste ju unna sin mamma det bästa eller hur?<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeCCXh6P4bRgMiuHhh2pZEP1zfjCDcCYCldR1DURgo34BLrD2FhRkUe-mmRGR7LQd0ASvq24TU8TMc8jCdDZ2ti8vIbFy6pgwbXClQ93pwwsvSsnIgDIp9NY3cvQzitFqRma9G11iAOcc/s1600/DSC_1066.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeCCXh6P4bRgMiuHhh2pZEP1zfjCDcCYCldR1DURgo34BLrD2FhRkUe-mmRGR7LQd0ASvq24TU8TMc8jCdDZ2ti8vIbFy6pgwbXClQ93pwwsvSsnIgDIp9NY3cvQzitFqRma9G11iAOcc/s640/DSC_1066.JPG" width="360" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Mamma med sjal</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Mamman blev glad och den blev fin på henne. Bra, nu kommer de fortsätta att skämma bort mig i ytterligare ett år, vilket är bra eftersom jag är en fattig student som lever på ruinens brant mest hela tiden och behöver bli lite bortskämd.<br />
<br />
(För er som noterat att det faktiskt inte är jul ännu så envisades jag med att hon skulle öppna paketet nu när vi ändå sågs. Jag skulle aldrig klara att gå och vänta på reaktionen ända tills jul, det vore olidligt!)Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6076993491373106189.post-61420520555662552572015-11-28T14:45:00.001-08:002015-11-28T15:14:03.904-08:00Välkommen hit!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEx-D_YtyMLp28kxWVVJFhi8l-w2q7oaKwJh6uxLgGu878LSAayuWl3Bil8Z6RrNsnqP50Q2NNcfRn-4ix2U6VEVBiOWWmCBTogqLC35dt5goObthzDaB8eza81DMJbYwRNO68ZPWxfbU/s1600/DSC_0761+-+Kopia.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="251" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEx-D_YtyMLp28kxWVVJFhi8l-w2q7oaKwJh6uxLgGu878LSAayuWl3Bil8Z6RrNsnqP50Q2NNcfRn-4ix2U6VEVBiOWWmCBTogqLC35dt5goObthzDaB8eza81DMJbYwRNO68ZPWxfbU/s640/DSC_0761+-+Kopia.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
Vad roligt att du har hittat hit, nu börjar den här bloggen att leva sitt eget liv!<br />
<br />
Under en ganska lång tid har jag funderat över olika sätt att nå ut till er andra hantverksintresserade människor och efter att ha hittat ett par bloggar som jag verkligen uppskattat, så föll lösningen liksom på plats av sig själv. Det är en blogg jag skall ha! Jag hoppas att du skall finna den inspirerande, så som jag har funnit andra hantverkares projekt och skaparförmåga. Det kommer att bli mycket hantverk, men jag kommer även att prångla på er bilder av mina fem vackra och helt galna hundar, eftersom de självklart tar upp en stor del av mitt liv.<br />
<br />
Spänn fast bältet för nu kör vi!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/05865755163321469086noreply@blogger.com0